Ladda ner - Vaasan yliopisto

148
ACTA WASAENSIA
domarens fria bedömning. 624 Därtill är de uppfattningar om vad som är god sed i det
specifika berörda området ifråga av stor betydelse när beslutet skall göras.
När en rättsregel uttryckligen är oklar vad gäller skäligheten i en rättshandling, är det
domstolen som skall avgöra om rättshandlingen ifråga är i enlighet med principen om
god sed. En rättshandling som ses som ogiltig utgående från principen om god sed
behöver dock inte vara moraliskt förkastlig, det räcker med att domstolen anser att
den står i konflikt med vad man på basen av sunt förnuft kan uppfatta som god sed.
Det är här inte av betydelse huruvida förövaren är medveten om att rättshandlingen
står i konflikt med principen om god sed, det räcker med att rättshandlingen ifråga
inte är i enlighet med principen om god sed från en objektiv synvinkel. Alla gånger
behöver man inte ens ytterligare motivera principen om god sed, det förväntas eller
antas helt enkelt att principen åtföljs. 625
I förmögenhetsrätten har även begreppet stridande mot god sed sedan länge varit av
betydelse, trots att det i lagen inte förekommer någon allmän regel om rättshandlingen
stridande mot god sed. 626 På en allmän nivå är det svårt att definiera vad för slags sed
som är en god sed eller stridande mot god sed. Man kan dock nämna exempel på hu-
rudana rättshandlingar som ansetts eller skulle anses vara stridande mot god sed. 627
Stridande mot god sed kan som en allmän rättsprincip forma en gräns för t.ex. avtals-
friheten. 628 Vissa bestämmelser för stridande mot god sed har uppställts: a) rättshand-
lingen eller dess villkor är som sådan stridande mot god sed, dvs. enligt allmänna
rättsprinciper, b) rättshandlingen har fåtts till stånd på ett sätt, som kan anses vara
stridande mot god sed, c) motivet för utförandet av rättshandlingen är stridande mot
god sed eller d) målet för rättshandlingen är avsett att användas för en verksamhet
som kan anses för stridande mot god sed. Särskilt begreppet stridande mot god sed har
uppfattats vara en ren moralnorm. Begreppet god sed är föränderligt, och en fråga som
lämnar rum för tolkning. Det är fråga om ett begrepp som är beroende av flera om-
624
Se Kaisto 2005: 155. Se även Kivimäki & Ylöstalo 1981: 393, Saarnilehto 1992: 8 och Ämmälä
2000: 144–145.
625
Se Kivimäki & Ylöstalo 1981: 393 och Ämmälä 2001: 124.
626
Se Ämmälä 1993: 9 och Ämmälä 2001: 125.
627
Se Pöyhönen 1999: 198. Se även Karhu 2006: 299, där fråga är om att upphovsrätt kan uppstå fastän
det litterära eller konstnärliga verket till sitt innehåll är stridande mot god sed, vilket särskiljs från de
övriga immateriella rättigheterna, som kontrolleras av myndigheterna.
628
Se Saarnilehto 1992: 12.