Ladda ner - Vaasan yliopisto

30
ACTA WASAENSIA
kation eller frågor som går in på avtal och licens. En forskning, som skulle omfatta
nämnda frågor, skulle även förutsätta avsevärt större antal sidor. 76
I den regionala avgränsningen kan konstateras, att Norden är ett naturligt område, som
härrör sig av den rättsliga, kulturella och ekonomiska likheten de nordiska länderna
emellan 77 och EG-rätten (såsom EG-direktiv), emedan Finland är medlemsstat i EU,
vilket förutsätter att man iakttar EG-rätten. Trots att nätverkskommunikation och mo-
bila tillämpningar är stor i USA, klarläggs av utrymmesbrist situationen för de ideella
rättigheterna först i Finland, Norden och EU. De andra nordiska ländernas rätt brukas
som hjälpmedel vid tolkningen samt som sakargument och auktoritetsargument. 78
Från en metodisk synvinkel är denna forskning rättsdogmatisk. Då de primära uppgif-
terna för rättsvetenskapen uppfattas vara att tolka och systematisera 79 , kan det påstås
att denna forskning tar sig an båda uppgifterna. 80 De typiska objekten för systematise-
ring i rättsvetenskapen är rättsnormer. Systematiseringen utförs bl.a. med stöd av
rättsprinciper. Här klarläggs hur gällande upphovsrätt lämpar sig för intrång i de ideel-
la rättigheterna och rättsprinciperna kan tillämpas i dessa sammanhang. I forskningen
inbegripes teori och uppfattning om och framtagande av utmärkande egenskaper hos
rättsprincipen god sed och lojalitetprincipen och särskilt då hur de kan appliceras i
sammanhang gällande de ideella rättigheterna. En annan uppgift som rättsvetenskapen
har kan även klassificeras som instrumentell. Avsikten är inte då att enbart systemati-
sera rättsnormerna åter, utan att identifiera de delar av rättssystemet som den valda
forskningsmetoden förutsätter. 81 Målsättningen är inte att skapa en ny systematik,
76 För dylika spörsmål se t.ex. nyligen utkomna avhandlingar Sorvari 2005 och Skovbo Aaen 2005,
som behandlar ansvar för upphovsrättsliga intrång, Eklöf 2004, som behandlar upphovsrätt och konkurrens–särkilt
om licensering, Nybergh, F. 2004, som behandlar rätten till tjänster i informations– och
kreditsamhället och Turunen 2005, som behandlar innovationer som kommunikationsprocesser. Se
även Rosén 2006a, som har ingående behandlat upphovsrättens avtal.
77 Det svenska lagförslaget av Auktorrättskommittén, SOU 1956: 25, hänvisas ofta till i denna forskning,
vilket har varit sed i finsk upphovsrättslig rättslitteratur. Tack vare det nordiska samarbetet på
upphovsrättsliga området har man även i finsk rätt beaktat det svenska förarbetet. Lagförslaget av Auktorrättskommittén
hör till de mest uttömmande av dåtida lagförslag. Se t.ex. Kivimäki 1966: 10, Haarmann
1999: 7, Herler, B. 2001: 152 och Sorvari 2005: 22.
78 Om användning av nordisk rätt som sak– och auktoritetsargument, se närmare Wilhelmsson 1985:
182 och 187, Sevón 1987: 11–20 samt Norrgård 2002: 29–30.
79 Se Aarnio 1989a: 288 och Peczenik 1990: 131 och Aarnio 1997: 36–37.
80 Forskningsmetoden här påverkas starkt av den synvinkel som valts för forskningen. Avsikten är att
klarlägga substansen i den rådande lagen och samtidigt presentera medel att förstå situationen bättre.
Detta för att sträva efter att bidra till det juridiska området ifråga.
81 Se Annola 2003: 38.