Ladda ner - Vaasan yliopisto

3.4. Paternitetsrätten
3.4.1. Allmänt om paternitetsrätten
ACTA WASAENSIA 155
Upphovsmannens namn skall anges på det sätt som god sed kräver då man utnyttjar
ett verk på en av de i 2 § upphovsrättslagen nämnda befogenheterna och i enlighet
med inskränkningarna i upphovsrätten samt bestämmelser om avtalslicens i 2 kapitlet.
Stadgandet i 11 § 2 mom. upphovsrättslagen förutsätter, att förutom upphovsmannens
namn skall källan anges, om användningen grundar sig på inskränkningsreglerna i
upphovsrätten eller bestämmelserna om avtalslicens. Med stöd av denna kan man sär-
skilja namnangivelseskyldigheten och källangivelseskyldigheten. 660 Skyldigheter i
samband med namnangivelserätten bör följas oberoende av om användningen av ver-
ket är lovligt eller olovligt. 661 Vid plagiat kan det föreligga intrång inte enbart i de
ekonomiska rättigheterna, utan också i upphovsmannens ideella intressen ligger att det
riktiga upphovsmannaförhållandet anges. 662
Man skall ange upphovsmannen på exemplar av verket, där det överhuvudtaget är
möjligt och där namnangivelsen inte kommer att verka orimligt förstörande på verket.
Enligt Lund kan det vara fråga om vanskelighed (svårighet) att namnge på konstin-
dustiella produkter och störande eller egendomligt att ange upphovsmannens namn
vid gudstjänster eller begravningar. 663 I rättslitteraturen framgår det även att namnan-
givelse av upphovsmannen är inte i praktiken alltid nödvändigt, såsom bakgrundsmu-
sik vid restauranger, caféer etc. 664 och inte heller i alla situationer möjligt, dvs. omöj-
ligt. Att frångå namnangivelse kan enligt Kivimäki vara vanligt vid byggnadskonst,
privat bruk och citaträtten. Stadgandet om privat bruk väckte exeptionellt livlig diskussion i samband
med verkställigheten av Infosocdirektivet. I diskussionen lämnades de ideella rättigheterna så gott som
obemärkta, särskilt paternitetsrätten (namnangivelserätten), varför behandlingen av saken i forskningen
är befogad. Fråga är om en vittomfattande inskränkning i upphovsrätten, emedan omfattande medborgarkretsar
utnyttjar inskränkningen gällande privat bruk.I utbyte mot detta finns för upphovsmännen
respekt för paternitetsrätten eller namnangivelserätten. Citaträtten har med digitaltekniken fått alldeles
nya dimensioner, varför dess val såsom det andra exemplet är befogat.
660 Se Haarmann 2005: 141, Harenko, Niiranen & Tarkela 2006: 84, Pohjonen 1993: 146, Pohjonen
1994: 173–175 och Sorvari 2005: 211.
661 Se Haarmann 2005: 140 och Sorvari 2005: 211. Se dessutom HD 2005: 43, som behandlas senare i
detta kapitel.
662 Se Olsson 2006b: 95.
663 Se t.ex. Lund 1961: 94 och Schönning 1998: 167–168.
664 Se dock Svea Hovrätt, FT 3622–99, där musik framfördes i samband med en utställning. Se Olsson
2006a: 143.