Ladda ner - Vaasan yliopisto

182
ACTA WASAENSIA
Respekträttens karaktär i sig; att inte ändra eller göra tillgängligt för allmänheten ett
upphovsrättsskyddat verk i en form eller i ett sammanhang som kränker eller förorsa-
kar skada för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart, är av
sådan art att principen om god sed, men även lojalitetsprincipen oundvikligen bör föl-
jas. Principen som förutsätter följande av god sed hjälper att förstå vad som krävs av
ett förfarande enligt 3 § 2 mom. upphovsrättslagen: det bör vara fråga om ett förfaran-
de, som uppnår ett allmänt godkännande. Tillräckligt är inte att förfarandet är hävd-
vunnet utan förfarandet bör vara allmänt innehållsmässigt (materiellt) godkänt. 810 Lo-
jalitetsprincipen medför också sina egna preciseringar på tillämpandet av stadgandet.
Ett förfarande enligt 3 § 2 mom. upphovsrättslagen skall ha en lojalt syfte, vilket ock-
så förutsätter krav på god sed. 811 Därtill bör man i skälig mån ta i beaktande upp-
hovsmannens berättigade intressen (förmåner). 812 I detta samband innebär det bland
annat att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart tas i be-
aktande i tillräcklig mån för att hindra en kränkning. Kränkning avgörs initialt på ob-
jektiva grunder, 813 men som ett uttryck för lojalitetsprincipen kan anses, att man i vär-
deringen bör beakta upphovsmannens subjektiva uppfattning. 814 Stadgandet gällande
respekträtten uttrycker med andra ord även lojalitetsprincipen. Det kan följaktligen ses
som i enlighet med god sed och lojalitetsprincipen att ta hänsyn till upphovsmannens
litterära eller konstnärliga anseende eller egenart när hans verk utnyttjas, ändras eller
bearbetas, så att det utförs på ett sätt som kränker upphovsmannens litterära eller
konstnärliga anseende eller egenart.
De ideella rättigheterna är knutna till upphovsmannens person och i princip oöverlåt-
bara. 815 Upphovsmannens verk är nära förknippade med hans person, ett intrång i
hans verk utgör även ett intrång i hans litterära eller konstnärliga anseende eller egen-
art. 816 Utgående från dessa aspekter, kan man följaktligen konstatera, att ingen kan få
rätt till någon annans litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.
810 Se Annola 2003: 292 och Koivumaa 2004: 31.
811 Se Pohjonen 1993: 150.
812 Se Pohjonen 1993: 173 och Pöyhönen 1999: 198.
813 Se om fallet ”Matisse” i Koktvedgaard & Levin 2003: 142, 460–461 och Nordell 1997: 67, 429, där
handlingen i fallet inte ansågs kränkande för upphovsmannens konstnärliga anseende eller egenart.
814 Se Haarmann 2005: 144 och Sorvari 2005: 221. Se dessutom KB 1953: 5: 49.
815 Se SOU 1956: 25: 127 och Rosén 2006a: 82.
816 Se SOU 1956: 25: 122.