Ladda ner - Vaasan yliopisto

46
ACTA WASAENSIA
heten, trycka och publicera det. Den personliga rätten författaren som upphovsman
har till sitt litterära verk utgör i första hand de ideella rättigheterna, paternitets- och
respekträtten. De förblir hos upphovsmannen. Den objektbundna rätten, eller med da-
gens terminologi de ekonomiska rättigheterna av upphovsrätten, kan efterges med av-
tal.
Följer man naturrättsteorin, innebär ett intrång i ett verk ett intrång i upphovsmannens
personlighet, då verket uppfattas som en utvidgning av upphovsmannens personlighet.
Enligt Kohler har upphovsmannen inte endast upphovsrätt till verkets yttre form, utan
även till den abstrakta idé som verket uttrycks genom hans kreativa arbete. Med yttre
form avsåg Kohler inte den explicita yttre formen av verket, utan det materiella ut-
trycket för själva idén. 155 Grunden för detta argument är den förbindelse som före-
kommer mellan verket och upphovsmannen. Enligt Ingarden kan man dock motsätta
sig tanken att verket skulle vara förbundet till sin upphovsman efter det skapats, bland
annat med argumentet att verket faktiskt existerar i objektiv mening efter det skapats
och är då inte längre beroende av upphovsmannens subjektivitet. 156
Den specifika typ av objektivitet som ett verk har, har det endast genom ett flertal
framställningar och tolkningar som utgör de olika variationer genom vilka verket
framställs inför olika tolkare. Följer man detta argument är det tolkarna, eller med
andra ord allmänheten och publiken, som verket är beroende av efter det skapats, inte
upphovsmannen eller skaparen. Gällande de ideella rättigheterna kan man följa en lin-
je, där respekträtten tolkas med en objektiv synvinkel och inte enbart ur upphovsman-
nens subjektiva uppfattning. 157 Däremot kan man anse, att visavi namnangivelserätten
kan upphovsmannens subjektiva uppfattning på ett markant sätt betonas. 158
2.2.1.3. Utilitaristiska argument
Utilitaristiska argument för upphovsrättens existens har sin grund i tanken att upp-
hovsmän är mera produktiva och genererar mera välstånd för hela samhället ifall de
155 Se t.ex. Kohler 1969: 80 samt också Nordell 1997: 6.
156 Se t.ex. Ingarden 1973: 13.
157 SOU 1956: 25: 123 och KB 1953: 5: 49. Se även Koktvedgaard & Levin 2002: 141, Bruun 2001:
40–41 och Bernitz et al 2005: 77.
158 Se Mansala 2006: 103 och 106.