Ladda ner - Vaasan yliopisto

58
ACTA WASAENSIA
Bryssel år 1948, i Stockholm år 1967 och Paris 1971. Enligt Rom-texten 1928 gavs
rätt att citera för att användas vid undervisning eller sin art vetenskapliga publikatio-
ner. 207 Enligt Bryssel-texten från 1948 är i 1 st. korta citat i tidnings- eller tidskrifter
tillåtna, enligt 2 st. i fråga om rätten att i den omfattning som rättfärdigas av ändamå-
let, från litterära eller konstnärliga verk göra lån för publikationer, som är avsedda för
undervisningen eller ha en vetenskaplig karaktär, eller för samlingar i läsestycken
gäller vad som är stadgat i unionsländernas lagstiftning och vad som genom särskilda
överenskommelser mellan dessa länder nu är eller framdeles kan bli bestämt. Enligt 3
st. skall citat eller lån åtföljas av uppgift om källan samt upphovsmannens namn, så-
vida detta förekommer däri. Under Stockholmskonferensen 1967 väckte slopandet av
attributet ”kort” livlig diskussion. Citaträtten utsträcktes även till en generell regel
från att enligt tidigare version endast gällt artiklar ur tidningar och periodiska tidskrif-
ter. I Bryssel-texten får lån göras från verk. Ändringar gjordes och fråga är nu om ut-
nyttjande. Krestomatierna (samlingar av läsestycken) försvann från texten. I Stock-
holms-texten tillades att utnyttjandet skall ske i form av illustration. Förutsättningen
för citat skulle vara, att verket lovligen tillgängliggjorts för allmänheten, att citerandet
var förenligt med ”fair practice” och att det inte överskred vad som var ”justified by
the purpose”. God sed innebär enligt Lund att man bara kan citera i den utsträckning
som rättfärdigas av ändamålet. 208 Utnyttjandet genom citat är tillåtna på villkor att de
står i överensstämmelse med god sed, vilket tillades i Stockholmstexten. 209 Även dis-
kussion om rätten att göra citat i översättning uppstod, men ingen bestämmelse i fråga
om översättning i fråga om inskränkningsbestämmelserna upptogs i konventionen. 210
Det var fråga om rent redaktionella ändringar av texten i 10 artikeln i Paris-texten.
Uppgiftsskyldighet av namnet är en central angelägenhet i sammanhanget. Den är för
upphovsmannen en stark ideell rätt trots att begränsningar görs i hans ekonomiska rät-
tigheter enligt inkränkningsreglerna. Betoningen på att citat skall göras enligt god sed
innebär bl.a. att användaren skall vara lojal med upphovsmannen. Användaren skall
respektera upphovsmannens ideella rättigheter, inte göra sådana ändringar i den cite-
rade verksdelen att det kränker upphovsmannens respekträtt. 211
207 Se även Huuskonen 2006: 139–142.
208 Se Lund 1966: 288.
209 Se Bergström 1968: 16.
210 Se Godenhielm 1983: 95.
211 Se Pohjonen 1993: 146 och Pohjonen 1994: 149.