Ladda ner - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 315
upphovsrätten. Det kan uppfattas som ett hot mot den traditionella upphovsrätten om
det vid ändringar blir mer fråga om kapital än om principer. TRIPS-avtalet är mer in-
fluerat av ekonomiska argument än WCT- och WPPT-fördragen och Infosoc-
direktivet. I TRIPS-avtalet nämns inte ens de ideella rättigheterna. I WCT-fördraget är
det särskilt artikel 11 och 12 och i WPPT -fördraget artikel 18 och 19 som är av ide-
ellrättsligt intresse. Det viktiga med artikel 12 WCT och artikel 19 WPPT är att de
kan uppfattas som att de etablerar motsvarande behörigheter som paternitetsrätten då
de förbjuder oberättigad avlägsning eller ändring av elektronisk information om rät-
tighetsförvaltning. I Infosoc-direktivet, som baserar sig på WCT-och WPPT-
fördragen, är motsvarande artikel 7(2). Det rättsliga skyddet mot oberättigad avlägs-
ning eller ändring av information om upphovsmannen kan från ett brett perspektiv ses
som ett skydd av de ideella rättigheterna. I Infosoc-direktivet är det ytterligare ur ide-
ellrättslig synpunkt centralt att det uttryckligen i artikel 5(3) sägs, att upphovsman-
nens namn och källan skall anges i enlighet med god sed.
Rättsprincipernas betydelse inom rättssystemen i Europa kan sägas ha ökat under det
senaste årtiondet bland annat på grund av ökande reglering, EU-rätten, nya rättspoli-
tiska målsättningar och nya rättsliga institut. När det gäller de ideella rättigheterna är
det lojalitetsprincipen och principen om god sed som är de centrala.
De krav som paternitets- och respekträtten ställer att namnge upphovsmannen och att
respektera de verk han skapat kan förstås som krav som motsvarar lojalitetsprincipen
och även omfattas av lojalitetsprincipen, med andra ord att man i skälig mån beaktar
upphovsmannens rättigheter. För konsumentens eller användarens del kan lojalitets-
principen sägas förutsätta tas hänsyn till att deras intressen av tillgång till information
och till att använda upphovsrättsligt skyddade verk. Man kan till och med påstå att det
förekommer en skyldighet att avstå från sådana handlingar som kunde hindra ett legi-
timt användande av skyddade verk. Principen om god sed förekommer uttryckligen i
paternitetsrätten, enligt vilken namnet på upphovsmannen skall anges i den omfatt-
ning och på det sätt god sed kräver. Kan då den vaga formuleringen i lagreglerna in-
nebära att användarna försummar namnangivelseplikten. Också citaträtten omfattas
uttryckligen av principen om god sed. Respekträtten kan anses omfatta den allmänna
rättsprincipen om god sed, fastän principen inte är explicit uttryckt i denna lagregel. I