Ladda ner - Vaasan yliopisto

84
ACTA WASAENSIA
Dock är det ganska uppenbart, enligt Rosén och Arkenbout et al 313 , att de olika områ-
den som berörs av upphovsrätt är rätt så olika, såsom underhållning, kultur, musik,
vetenskap, design etc. Det är då knappast möjligt att forma specifika regler för varje
typ av aktivitet. Risken att ståndpunkter från lobby- och andra intresseorganisationer
tas för mycket i beaktande förekommer också. Enligt Lessig 314 är målsättningen för
upphovsrättsinnehavarnas lobbare inte endast att skydda vad som är deras, utan att
försäkra sig om att allt som är, är deras.
Den marknad där upphovsrätten skall vara rättsligt effektiv är sålunda rätt så brokig.
Enligt Ungerer 315 är svaret mindre regleringar och inte mera vad gäller media och
kommunikation. Mera specifikt gäller det att koncentrera regleringen av marknaden
på sådana punkter som bör regleras för att befrämja utvecklingen av en konkurrens-
kraftig marknad. Dahlin 316 framhäver, att alltför strikt reglering, till exempel i form av
reglering av teknologiska åtgärder mot illegal kopiering, kan också minska möjlighe-
terna för upphovsmännen att få inspiration av andras verk. Ifall all form av kopiering
ses som intrång, kan det samtidigt förekomma en risk att sådana konstformer som sa-
tir, pastischer eller sampling hotas. Trots brokigheten på marknaden är utgångspunk-
terna de samma, nämligen att upphovsmännen till litterära och konstnärliga verk skall
beviljas rätt att få erkänsla för de verk de skapat och få en skälig ersättning för vad de
gjort.
2.6.2.2. Nytta
När man överlag argumenterar för eller emot existensen av upphovsrätt eller graden
av skydd som upphovsrätten skall ge, bör man beakta den nytta i form av litterär och
konstnärlig aktivitet som kommer samhället till dels. Enligt Riis 317 är det graden av
skydd som är avgörande när det gäller att erbjuda ytterligare ekonomiska incitament
för skapandet av verk. Landes & Posner 318 , är däremot av den åsikten att alltför starkt
upphovsrättsskydd kan begränsa upphovsmännen att skapa nya verk.
313
Se Rosén 2000: 24 och Arkenbout et al. 2004: 243
314
Se Lessig 2004b: 254–256.
315
Se Ungerer 2003b: 8–9.
316
Se Dahlin 2004.
317
Se Riis 1996: 86–109.
318
Se Landes & Posner 1989: 325–363. Se Välimäki 2004: 260–261 och Huuskonen 2006: 39–40.