Ladda ner - Vaasan yliopisto

140
ACTA WASAENSIA
I finska HD 2005: 92 ”Eija-Riitta Kantola”, hade en utövande konstnär ett avtal med ett skivbolag om
att bolaget hade rätt att använda hennes namn på skivomslag. Konstnären hade dock tagit till sig ett
nytt konstnärsnamn som inte omnämndes i avtalet. Då ett nytt skivbolag som hade övertagit det första
skivbolagets rättigheter använde sig av konstnärens nya namn på gamla skivinspelningar ansågs detta
strida mot avtalet och utgöra ett intrång i konstnärens paternitetsrätt. 597
Enligt 3 § 1 mom. URL skall upphovsmannen anges på det sätt god sed kräver. Enligt
45 § URL bör även den utövande konstnärens namn anges i enlighet med god sed då
av verket framställs exemplar eller det helt eller delvis tillgängliggörs för allmänhe-
ten. I de flesta rättsfall rörande namnangivelseplikten har frågan gällt att man inte
namngett upphovsmannen eller den utövande konstnären. I detta fall hade man visser-
ligen namngett den utövande konstnären, men inte i den form som hon önskat.
Man bör respektera paternitetsrätten oberoende av 1) om utnyttjandet sker med upp-
hovsmannens eller den utövande konstnärens tillstånd, eller 2) på grund av inskränk-
ningsbestämmelserna eller 3) om det sker olovligt. Högsta domstolen tog ställning i
frågan och konstaterade, att man bör fästa vikt vid upphovsmannens eller den utövan-
de konstnärens vilja och avsikt: a) Upphovsmannens eller den utövande konstnärens
namn får inte mot hans vilja anges på verket eller då det tillgängliggörs för allmänhe-
ten och b) om upphovsmannen eller den utövande konstnären önskar framträda under
pseudonym, bör även denna vilja respekteras, samt c) upphovsmannens eller den ut-
övande konstnärens vilja kommer också till uttryck i att namnet inte mot hans vilja får
avlägsnas så att det kränker hans paternitetsrätt. Här kan man appellera till informa-
tionsplikten i lojalitetsprincipen. Upphovsmannen alternativt den utövande konstnären
har rätt att för det första bestämma hur hon önskar att informationen om henne skall
ske, men å andra sidan kan man utgå ifrån en plikt att informera om saken till berörda
parter. I samband med namnangivelseplikten betonas upphovsmannens subjektiva
uppfattning om saken 598 .
Högsta domstolen ansåg, att motsvarande principer bör följas också då det gäller i vil-
ken form upphovsmannens eller den utövande konstnärens namn uttrycks. Upphovs-
mannen eller den utövande konstnären har rätt att bestämma i vilken form det uttrycks
597 Se Sorvari 2006: 98–108.
598 Se HD 2005: 92 och Mansala 2006: 103 och 106.