AR14_20150219

100 Kap 5 Konkurrenskraft
Tabell 5.25 Priser, enhetsarbetskostnader och vinstmarginaler
Genomsnitt 2011–2014
BNP-deflator Enhetsarbetskostnad Vinstmarginal
Sverige 1,2 2,4 -1,2
Euroområdet 1,1 1,2 -0,1
Tyskland 1,6 2,1 -0,5
Frankrike 0,9 1,2 -0,3
Italien 1,2 1,3 -0,1
Spanien 0,2 -1,1 1,3
Grekland 1,5 -3,2 4,9
Portugal 0,7 -0,7 1,4
Irland 0,9 -0,6 1,5
Nederländerna 0,6 1,8 -1,2
Belgien 1,7 2,1 -0,4
Finland 2,2 2,6 -0,4
Österrike 1,7 2,2 -0,5
Danmark 1,5 1,2 0,3
Storbritannien 1,8 1,0 0,8
USA 1,7 1,4 0,3
Källa: EU - kommissionen/AMECO, 2014 delvis prognos
Det förefaller också som att de svenska företagen varit mindre benägna att höja
priserna än företagen i Europa, trots att efterfrågan utvecklats bättre i Sverige.
Som framgår av tabell 5.25 var prisutvecklingen, mätt med BNP-deflatorn 30 ,
bara marginellt högre än i euroområdet, trots att kostnadstrycket i form av
stigande enhetsarbetskostnader var klart högre i Sverige. Därmed föll såväl
vinstmarginaler som vinstandelar mer i Sverige än i Europa. Ser man till
utvecklingen inom euroområdet kan konstateras att det framför allt är i
krisländerna i Sydeuropa och Irland där vinstmarginalerna ökat. En tolkning av
denna utveckling är att företagen i krisländerna kompenserat sig för stora
nedgångar i försäljning med att höja sina vinstmarginaler. I länder som
påverkats lite av den ekonomiska krisen som Österrike och Tyskland har
däremot vinstmarginalerna minskat.
Att priserna ökat så pass lite i Sverige, trots ett underliggande kostnadstryck
i form av stigande enhetsarbetskostnader, är något som förbryllat många
bedömare. Möjligen är utvecklingen ett uttryck för ett ökat konkurrenstryck
i svensk ekonomi där inte minst tjänstesektorn har svårare att höja sina priser.
I Riksbankens företagsundersökning från september 2014 anger till exempel
många företag att konkurrensläget utgjort ett hinder för prishöjningar.
Att inflationen är låg och långt ifrån Riksbankens inflationsmål är inget nytt
fenomen. Även i slutet av 1990-talet och mitten av 00-talet var inflationen låg
och till och med negativ under kortare perioder. Det har även förekommit i de
flesta länder med inflationsmål att inflationen avvikit från centralbankernas
mål under längre perioder (se tabell 5.26). Nuvarande läge är dock unikt i den
meningen att Riksbanken delvis uttömt sina möjligheter att påverka
inflationen, i alla fall via reporäntan.
30 Att deflatera innebär att räkna om förädlingsvärdet i kronor och ören till volym, se
fördjupningen ”Att mäta produktivitet” i avsnitt 5.1