AR14_20150219

Kap 5 Konkurrenskraft 81
Tabell 5.20 Utrikeshandeln med varor (jan–sept 2014) i procent
Exportvikter Importvikter Förändring export
2014/2013
Förändring import
2014/2013
Tyskland 10,2 17,1 3 5
Frankrike 4,4 4,4 -3 18
Italien 2,4 3,0 9 7
Belgien 4,6 3,9 -5 8
Finland 6,9 5,1 1 -2
Nederländerna 5,0 7,7 0 12
Spanien 1,8 1,4 9 14
Euroländer 38,8 48,7 2 7
Danmark 7,0 7,4 9 -4
Storbritannien 7,2 6,3 12 14
Polen 2,9 3,2 15 7
Övriga EU-länder 2,6 3,2 9 15
EU, totalt 58,6 68,8 4 7
Övriga Europa 15,2 15,3 -1 6
Därav: Norge 10,4 8,4 1 -3
Ryssland 1,9 5,1 -3 24
Norden 24,4 20,9 3 -3
Nordamerika 7,6 2,8 11 -7
Därav: USA 6,8 2,5 13 -8
Central-och
Sydamerika
2,1 1,3 -8 -1
Asien 11,9 10,0 -2 8
Därav: Japan 1,3 0,9 -4 7
Kina 3,5 4,5 2 13
Indien 0,9 0,5 9 10
BRIC 7,3 10,5 1 18
Övriga länder 4,6 1,9 7 9
Totalt 100,0 100,0 3 6
Källa: SCB
USA och Asien är viktigare som marknader för svensk export än som
exportörer till Sverige, medan motsatt förhållande gäller för i synnerhet
Tyskland, Nederländerna och Ryssland.
Som framgår av diagram 5.18 har det skett tydliga förskjutningar i handelsmönstren
det senaste decenniet. Storbritannien och USA har minskat avsevärt
i betydelse som mottagare av svensk export. Den sammanlagda exportandelen
för dessa bägge länder har de senaste dryga 15 åren sjunkit från cirka
20 procent till 14 procent. Under 2014 ökade dock exporten till USA med
13 procent och med 12 procent till Storbritannien. Ökningen kan troligen förklaras
både av en starkare konjunktur i dessa bägge länder och av en försvagning av
kronan mot dollarn och pundet.
Även de krisdrabbade GIIPS-länderna (Grekland, Italien, Irland, Portugal och
Spanien) har minskat i betydelse som exportmarknader från drygt 8 procent
före finanskrisen 2008 till cirka 5 procent 2012. Även här har nedgången planat
ut under senare tid och med undantag för Grekland steg exporten till dessa
länder mer än den totala exporten 2014.