AR14_20150219

46 Kap 5 Konkurrenskraft
Tabell 5.1 BNP per capita
Procentuell förändring från föregående år, genomsnitt 1998–2014, fasta priser
BNP
BNP per
capita
BNP per capita
korrigerat för
terms-of-trade
Tyskland 1,3 1,2 1,2
Frankrike 1,5 0,9 0,9
Italien 0,4 -0,1 -0,2
Spanien 2,0 1,1 1,1
Nederländerna 1,6 1,2 1,1
Belgien 1,6 1,1 0,9
Österrike 1,8 1,4 1,2
Grekland 0,7 0,5 0,5
Portugal 0,8 0,7 0,7
Finland 1,9 1,6 1,2
Irland 3,6 2,2 1,8
Euroområdet 1,3 1,0 0,9
Storbritannien 2,1 1,5 1,5
Danmark 1,0 0,6 0,8
Polen 3,7 3,7 3,7
Tjeckien 2,4 2,3 2,3
EU 1,6 1,3 1,2
Norge 1,7 0,8 2,4
Schweiz 1,8 1,1 1,1
USA 2,3 1,3 1,3
Japan 0,7 0,6 0,3
Sverige 2,4 1,9 1,6
Källa: EU-kommissionen, AMECO (Annual macro-economic database)
I tabell 5.1 visas hur utvecklingen för Sveriges BNP per capita påverkats av
förändringen i befolkningen och av vårt bytesförhållande, det vill säga
förhållandet mellan prisutvecklingen på det vi exporterar och det vi importerar.
Anledningen till att man vill korrigera BNP-utvecklingen med
bytesförhållandet är att en försämring av bytesförhållandet påverkar köpkraften
negativt medan en förbättring stärker köpkraften. Under perioden 1998-2014
ökade svensk BNP i genomsnitt med 2,4 procent. Motsvarande ökningstal för
EU och USA var 1,6 respektive 2,3 procent. Eftersom befolkningen i Sverige
samtidigt ökade med 0,5 procent per år var tillväxten i BNP per capita lägre än
ökningen i BNP, eller närmare bestämt, 1,9 procent.
Befolkningstillväxten i EU har varit lägre än i Sverige, men i USA har den
varit ungefär dubbelt så hög som i Sverige och följaktligen blir skillnaden
mellan ökningen av BNP och BNP-tillväxt per capita ännu större i USA än i
Sverige. Andra länder med stor befolkningstillväxt under perioden är Irland,
Spanien och Norge. I Spanien och Irland innebar de senaste årens ekonomiska
kris dock att befolkningstillväxten i det närmaste stagnerade efter en lång
period av kraftig tillväxt. I Sverige och Norge är mönstret det motsatta med en
kraftig ökning av befolkningstillväxten under senare år. I några länder som
Tyskland och Japan har befolkningen stagnerat, vilket innebär att BNPökningen
varit densamma som BNP-tillväxten per capita.
För Sveriges del har priserna ökat mer för det vi importerar än det vi
exporterar, bland annat som en följd av högre oljepriser. Det innebär att
Sveriges reala köpkraft ökat långsammare än BNP-tillväxten. Korrigerar man
för bytesförhållandet uppgår den genomsnittliga tillväxten per capita i Sverige