AR14_20150219

Kap 6 Lönestatistik 127
Strukturella förändringar kan rensas bort när lönenivåer ska jämföras mellan
olika tidpunkter. Denna metod kallas strukturrensning och innebär att individerna
indelas efter olika karakteristika. Metoden förutsätter att statistiken är
individbaserad, varför konjunkturlönestatistiken inte kan strukturrensas.
Strukturrensning är lämplig att använda för att analysera data som samlats in
vid urvalsundersökningar, det vill säga när delar av den undersökta
populationen byts ut mellan olika mättillfällen. För att beräkna en
löneförändring konstrueras vikter så att strukturen blir identisk mellan åren.
Exempelvis kan antalet anställda fördelas efter sammansättning vad gäller
yrke, ålder, näringsgren, region och hel- eller deltidsanställda.
Löneökningstakt enligt konjunkturlönestatistiken
Konjunkturlönestatistikens huvudsyfte är dels att månadsvis mäta löneförändringar
med kort tidsintervall (två månader) mellan mättidpunkt och
publicering och dels att få en bra tidsserie över lönernas utveckling.
Konjunkturlönestatistiken påverkas av att sammansättningen av individer hos
arbetsgivaren förändras, det vill säga strukturella förändringar inkluderas.(Läs
mer i avsnitt 6.1 om konjunkturlönestatistiken).
Löneökningstakt enligt lönestrukturstatistiken
Lönestrukturstatistiken baseras på individuppgifter och syftar i huvudsak till att
analysera frågor om lönenivå, löneutveckling, lönespridning och lönestruktur.
En genomsnittlig löneökningstakt, där strukturella förändringar inkluderas, kan
beräknas genom att dividera genomsnittslöner för två på varandra följande år.
(Läs mer i avsnitt 6.1 om lönestrukturstatistiken).
Löneökningstakt enligt lönestrukturstatistiken
rensad med SÅYA-metoden
Lönestrukturstatistiken innehåller bland annat individuppgifter om lön samt
kön, ålder, utbildningsnivå och yrke. Med hjälp av dessa variabler kan strukturrensningar
göras. SÅYA-metoden, som står för standard–ålder–yrke–arbetstid,
innebär att löneförändringstakten beräknas sedan materialet har rensats för
förändringar i sammansättningen avseende arbetskraftens ålder, yrke och
arbetstid. Metoden innebär att individer grupperas efter dessa variabler för vart
och ett av åren. Därefter viktas grupperna om så att de avspeglar en vald
standardpopulation. Standardpopulationen kan till exempel beräknas som
genomsnittet av gruppernas storlek mellan de två åren. Av pedagogiska skäl
används här gruppsammansättningen från det första året för strukturrensning av
löneförändringen. Då kan man tolka resultatet som: ”Om strukturen med
avseende på yrke, ålder och arbetstid vore oförändrad mellan två på varandra
följande år skulle ökningstakten för lönen vara X procent”.
Löneökningstakt för identiska individer
En metod för att mäta löneutveckling som direkt följd av löneförhandlingar
är att mäta ökningstakten för så kallade ”identiska individer”. Detta för att
beräkna löneutvecklingen för dem som varit anställda båda åren, vilket i
huvudsak är den grupp som deltagit i central/lokal lönerevision. För att rensa
bort ovidkommande effekter brukar krav ställas på att individen till exempel
har samma arbetstidsomfattning och samma arbetsuppgifter inom samma
företag de jämförda åren.