AR14_20150219

Kap 6 Lönestatistik 115
Diagram 6.1 Andelen företag som uppger att löneökningstalen innefattar
lönerevisioner i enlighet med innevarande års centrala/lokala avtal
Till och med oktober respektive år, procent
80
75
70
65
60
55
50
2009 2010 2011 2012 2013 2014
Källa: Medlingsinstitutet
Störst påverkan på löneutvecklingen från retroaktiva löner kan förväntas i
staten vars avtal löpte ut den siste september 2013, det vill säga betydligt
senare än de flesta avtalen i kommuner och privat sektor. Baserat på hur de
preliminära utfallen och de avtalsmässiga löneökningarna förhållit sig till det
slutliga utfallet de senaste åren kan de definitiva löneökningarna för hela
ekonomin väntas uppgå till
2,9 procent 2014. Detta är en historiskt sett låg ökningstakt, men ändå nästan
en halv procentenhet högre än 2013. En faktor som bidragit till att dra upp
löneökningarna 2014 är det byte av vilka företag som ingår i undersökningen
som genomförs vid varje årsskifte. Normalt brukar urvalsbyten endast få
marginell effekt på den aggregerade löneökningstakten. Däremot är det vanligt
att utvecklingen för enskilda branscher kan påverkas. Urvalsbytet 2013/2014
bidrog dock till att dra upp löneökningstakten med omkring 0,3 procentenheter
i näringslivet 39 .
I tabellerna 6.2 och 6.3 redovisas löneökningstakten uppdelat på arbetare och
tjänstemän i näringslivet. För arbetare uppmättes den genomsnittliga löneökningstakten
under januari till och med oktober 2014 preliminärt till 2,8
procent jämfört med motsvarande period 2013. Löneökningstakten för
tjänstemännen var också 2,8 procent. Sedan 2006 har löneutvecklingen för
arbetare och tjänstemän varit i det närmaste identisk. Den första halvan av
2000-talets första decennium ökade dock lönerna mer för tjänstemän än för
arbetare.
39 Baserat på en jämförelse mellan löneökningstakten efter urvalsbytet och löneökningstakten
enbart för de företag som ingick i urvalet både före och efter bytet.