AR14_20150219

Kap 5 Konkurrenskraft 97
Diagram 5.30 Industriföretagens bedömning av lönsamheten
Nulägesomdöme, nettotal
40
40
20
20
0
0
-20
-20
-40
96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Källa: Konjunkturinstitutet
5.10 Lägre inflation i Sverige än i Europa
29 Vinstandelar och rörelsemarginaler.
29
I enlighet med de tidigare redovisade vinstmåtten nådde lönsamhetsomdömena
toppnivåer åren 2006/2007, för att därefter falla kraftigt.
Lönsamheten bottnade under 2009 och sedan skedde en återhämtning under
loppet av 2010 men i slutet av 2011 blev omdömena återigen mer negativa.
Under 2013 och till och med första kvartalet 2014 såg företagen åter mer
positivt på lönsamheten och omdömena låg ganska nära det historiska
genomsnittet. Historiskt har företagens bedömning av lönsamheten hyggligt
följt utvecklingen för vinstandelen och rörelsemarginalen. De senaste två åren
ger dock företagens omdömen en mer gynnsam bild av lönsamheten än vad
som framkommer från vinstandelen enligt nationalräkenskaperna. En möjlig
orsak till att företagen inte är mer missnöjda med lönsamheten kan vara det
låga ränteläget som påverkar avkastningen positivt.
Konsumentpriserna, mätt med det EU-harmoniserade KPI-måttet, som inte
inkluderar bostadsräntor, har stigit långsammare i Sverige än i EU de flesta år
sedan 1994 (se diagram 5.31). I synnerhet var inflationen väsentligt lägre i
Sverige under mitten av 00-talet, vilket bland annat kan förklaras av stark
produktivitetstillväxt och fallande enhetsarbetskraftskostnader. En tendens till
utjämning av prisnivån inom EU har också gjort att länder med hög prisnivå,
som till exempel Sverige och övriga Norden, tenderat att ha haft lägre
prisökningar än genomsnittet inom EU. I samband med finanskrisen 2008/2009
försvagades kronan kraftigt, vilket drev upp importpriserna i Sverige och
bidrog till att inflationen tillfälligt blev högre än i Europa. Sedan 2011 har
inflationen återigen varit lägre i Sverige.
-40