AR14_20150219
AR14_20150219
AR14_20150219
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
230 Kap 12 Medling, varsel och stridsåtgärder<br />
Det första kollektivavtalet slöts mellan Fonnship och Transport i oktober 2001<br />
och gällde till mitten på december 2002. Det andra avtalet ingicks mellan<br />
Fonnship och Seko i februari 2003. I båda avtalen, som var så kallade ITF<br />
Special Agreements, fanns inskrivet en förpliktelse för Fonnship att betala<br />
vissa avgifter till ITF (International Transport Workers’ Federation).<br />
Kollektivavtalen kom till stånd efter stridsåtgärder från Transports och Sekos<br />
sida. Åtgärderna bestod i båda fallen av vägran att utföra lastning och lossning<br />
av fartyget samt vägran att utföra båtsmansarbete (trosshantering).<br />
Målet rör de fackliga stridsåtgärderna som påstås ha försvårat tillhandahållandet<br />
av sjötranporttjänster.<br />
Fartygets besättning bestod av sex personer, fyra polska befäl och två ryska<br />
matroser. Ingen var medlem i Transport eller Seko.<br />
Yrkanden<br />
Fonnship yrkade att Transport och Seko ska förpliktas återbetala ITFavgifterna<br />
samt utge ekonomiskt skadestånd.<br />
Transport yrkade i sin tur att bolaget ska betala allmänt skadestånd för<br />
kollektivavtalsbrott.<br />
Fonnship yrkade också att Arbetsdomstolen ska inhämta förhandsavgörande<br />
från EU-domstolen.<br />
Var stridsåtgärderna otillåtna?<br />
Den frågan besvarade Arbetsdomstolen i en mellandom, AD 2009 nr 35. Då<br />
gällde det huruvida så kallade lagvalsklausuler i de träffade ITF Special<br />
Agreements, var giltiga enligt svensk rätt.<br />
I domen argumenterade arbetsgivarsidan att lagvalsklausulerna var ogiltiga<br />
bland annat på den grunden att kollektivavtalen tillkommit efter stridsåtgärder<br />
som var otillåtna enligt medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen fann att så<br />
inte var fallet.<br />
Fonnship gjorde också gällande att stridsåtgärderna stred mot EG-rätten och<br />
EES-avtalet. I den delen konstaterade Arbetsdomstolen att fartyget var av<br />
panamansk nationalitet, då det var registrerat i Panama och förde panamansk<br />
flagg. Vid sådant förhållande kunde, enligt Arbetsdomstolen, inte EG-rätten<br />
eller EES-avtalet vara tillämplig. Att fartygets ägare var ett bolag med säte<br />
i Norge förändrade inte den bedömningen.<br />
Arbetsdomstolen frågar EU-domstolen<br />
När målet slutligt skulle avgöras under 2012 återkom frågor om stridsåtgärderna<br />
var i strid med EG/EES-rätten och om svensk rätt om<br />
stridsåtgärders tillåtlighet är förenlig med EG/EES-rätten. Eftersom Fonnship<br />
har säte i Norge, hävdade bolaget att det omfattas av EG/EES-rättens<br />
grundläggande regler om fri rörlighet för varor och tjänster. För att kunna<br />
besvara den frågan hade Arbetsdomstolen att först ta ställning till om EG/EESrätten<br />
över huvud taget är tillämplig på frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet,<br />
då fartyget var registrerat i Panama.
Change language