AR14_20150219
AR14_20150219
AR14_20150219
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kap 11 Jämställdhet 171<br />
arbetstidsgrupper 86 , två sektorsgrupper för varje yrke 87 . De olika<br />
lönesummorna för kvinnor adderas sedan, liksom de för män. Genom att<br />
sedan dividera dessa två lönesummor får man den standardvägda<br />
lönerelationen.<br />
11.2 Vissa lönepåverkande faktorer saknas<br />
i statistiken<br />
Lönestrukturstatistiken innehåller en mängd information om individen och om<br />
dennes arbetsplats. Men självklart finns det fler faktorer än de som återfinns<br />
i lönestrukturstatistiken som kan tänkas påverka en individs lön.<br />
Befattning och chefskap är exempel på sådana möjliga lönepåverkande<br />
faktorer. Lönestrukturstatistikens yrkeskoder är uppbyggda enligt Standard för<br />
svensk yrkesklassificering (SSYK). I SSYK är det endast yrkesområde 1<br />
(ledningsarbete) som anger om personen har arbetsledande befattning.<br />
Arbetsledare, gruppchefer och liknande förs därför ofta till samma yrkesgrupp<br />
som sina underställda och det saknas uppgift i statistiken om deras chefskap.<br />
Om denna typ av chefskap är en lönepåverkande faktor och fördelningen av<br />
chefsjobben inte är jämn mellan könen, kan bristfällig information om<br />
chefskap påverka resultatet vid en analys av löneskillnaden mellan kvinnor och<br />
män.<br />
Det finns också en obalans inom SSYK vad gäller klassificeringen av yrken.<br />
SSYK har en mer detaljerad indelning med mer specifika yrkestitlar för<br />
manligt dominerade yrken än för kvinnligt dominerade. Ett exempel på denna<br />
obalans är att det inom yrkesområde 8 finns 27 olika koder för maskinoperatörer,<br />
att jämföra med en kod för yrket undersköterska inom yrkesområde<br />
5. SCB har arbetat fram en uppdatering utifrån den internationella<br />
yrkesklassificeringen ISCO-08. Den nya klassificeringen SSYK 12 medför att<br />
obalansen mellan manligt och kvinnligt dominerade yrken minskar.<br />
Implementering av den nya klassificeringen har skett under hösten 2014,<br />
avseende år 2014, med publicering 2015.<br />
Det finns även andra lönepåverkande faktorer som inte kan beaktas på grund<br />
av att de inte ingår i den officiella statistiken (till exempel arbetets svårighetsgrad)<br />
och/eller för att de är svåra att mäta (till exempel sociala färdigheter).<br />
Oförklarad löneskillnad<br />
Det är viktigt att notera att den beräknade löneskillnaden bör tolkas med<br />
försiktighet och inte kan användas som ett mått på diskriminering. Den löneskillnad<br />
som blir kvar efter standardvägning eller regressionsanalys brukar<br />
kallas för den oförklarade löneskillnaden. Den oförklarade löneskillnaden är<br />
den löneskillnad som inte kan förklaras med att män och kvinnor har olika<br />
värden på tillgängliga förklaringsfaktorer. Löneskillnadens storlek beror bland<br />
86 I lönestrukturstatistiken är alla löner uppräknade till heltidslöner. Variabeln arbetstid finns<br />
med vid standardvägningen eftersom deltidsanställda kan ha annan lön än heltidsanställda,<br />
även räknat per timme.<br />
87 Yrket noteras enligt SSYK (Standard för svensk yrkesklassificering) på 4-siffernivån som<br />
består av 355 yrken. SSYK bygger på den internationella yrkesstandarden ISCO-88, som<br />
utarbetats och publicerats av den internationella arbetsorganisationen ILO.