AR14_20150219

Kap 5 Konkurrenskraft 71
jämfört med konkurrentländerna. Under perioden 2001–2006 var det i första
hand högre arbetskraftskostnader än i omvärlden som drev denna utveckling,
medan en starkare krona förklarar det försämrade kostnadsläget under åren
2007–2013. Kronans försvagning med knappt 4 procent 2014 innebär dock en
viss förbättring av kostnadsläget i fjol.
Diagram 5.12 Sveriges arbetskraftskostnader i tillverkningsindustrin i förhållande till
handelspartnernas, omräknat till svenska kronor Index 2000=100
160
160
140
140
120
120
100
100
80
80
60
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
60
15 EU-länder 10 euroländer USA
Tyskland Finland Danmark
Källor: Eurostat, OECD, SCB, BLS, Medlingsinstitutet
Produktiviteten inom industrin
En snabbare ökning av arbetskraftskostnaderna än i omvärlden behöver inte
innebära en försämring av den internationella konkurrenskraften om även
produktiviteten ökar snabbare än i konkurrentländerna. Produktiviteten är här
definierad som förädlingsvärde i fasta priser per arbetad timme. Produktivitetstillväxten
i den svenska industrin var starkare än i de flesta av konkurrentländerna
sett över hela perioden 2001–2014 (se tabell 5.16). I genomsnitt
ökade produktiviteten med knappt 4 procent per år i Sverige medan
motsvarande ökning i USA och EU var knappt 3 procent.
Den svenska branschstrukturen, med bland annat en stor andel produktion i den
högproduktiva telekomsektorn bidrog till den goda produktivitetstillväxten,
framför allt under de första åren av 2000-talet. Även i Finland ökade
produktiviteten snabbt under denna period. I genomsnitt steg produktiviteten i
Sverige med drygt 6 procent per år under perioden 2001–2007, medan
motsvarande ökningstal i EU var drygt 4 procent. I Tyskland, euroområdet och
USA ökade produktiviteten med knappt 4 procent.
När finanskrisen slog till med full kraft hösten 2008 föll såväl produktion som
produktivitet kraftigt. I Sverige hade en tydlig avmattning i produktivitetstillväxten
redan synts under 2007 men nu föll produktiviten också i absoluta
tal. Sammanlagt sjönk produktivitetsnivån med 13 procent under 2008 och
2009. Den kortvariga återhämtningen i produktionen under 2010 innebar en
kraftig uppstuds i produktivititeten detta år men därefter har produktiviteten i
det närmaste stagnerat. Inbromsningen i produktivitetstillväxten i Sverige har