AR14_20150219

202 Kap 12 Medling, varsel och stridsåtgärder
2. En stor och komplicerad fråga av principiell natur var Svenska
Byggnadsarbetareförbundets (Byggnads) krav i förhandlingarna med Sveriges
Byggindustrier (BI) om införande av ett så kallat huvudentreprenörsansvar i
Byggavtalet. Medlingen kom endast att gälla den frågan. En utförligare
redovisning av tvisten återfinns längre fram under en särskild rubrik.
3. En annan svårlöst tvist var den mellan Seko – Service och kommunikationsfacket
och Almega Tjänsteförbunden om branschavtalet för spårtrafik.
Samtidigt som parterna, i enlighet med 2013 års avtal, bedrev arbete i en
gemensam arbetsgrupp om ett nytt centralt branschavtal, pågick flera lokala
förhandlingar om inrangering efter byte av entreprenör. När företaget Veolia,
som opererar Öresundstågen, avsåg att minska antalet heltidsanställningar och
öka antalet deltidstjänster, krävde Seko i arbetsgruppen att branschavtalet
skulle tillföras en bestämmelse som begränsar arbetsgivarens rätt att anställa på
deltid och visstid. När arbetsgivarsidan motsatte sig detta, sade Seko upp
branschavtalet och varslade om stridsåtgärder. Även denna tvist redovisas
utförligare längre fram under en särskild rubrik.
4. Den fjärde tvisten om principer gäller Almega IT & Telekomföretagens
medlem Sector Alarm Service AB med vilket Svenska Elektrikerförbundet
(SEF) kräver kollektivavtal. Bakgrunden till tvisten är i korthet följande. Sector
Alarm Bevakning AB bedrev installationsverksamhet och var bundet av
kollektivavtal med SEF. Genom beslut från moderbolaget Sector Alarm AB
fördes installationsverksamheten över till Sector Alarm Service AB, som är
medlem hos IT & Telekomföretagen och härigenom bundet av IT &
Telekomavtalet med Seko. SEF varslade den 12 december 2014 om
stridsåtgärder att träda i kraft den 8 januari 2015, senare framflyttat till den
22 januari 2015. Den 12 januari 2015 träffade parterna en överenskommelse
och varslet återkallades.
12.7 Varsel om stridsåtgärder
I 45 § MBL föreskrivs att en stridsåtgärd ska föregås av ett skriftligt varsel. Det
ska lämnas till motparten och Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar i förväg.
Syftet med varselskyldigheten är bland annat att motparten ska kunna
förbereda sig inför konflikten, men även att medlare ska ges möjlighet att lösa
tvisten innan stridsåtgärderna bryter ut.
Varsel om stridsåtgärder har initierat medling i fem tvister under år 2014.
Fackförbund har varit den angripande parten och varslat först. I den mån
arbetsgivarsidan har varslat, har det i allmänhet varit som svar på fackets
åtgärder. Syftet med arbetsgivarnas varsel synes inte ha varit att trappa upp
konflikten och utöva kraftfulla påtryckningar på motparten. Det är snarast
frågan om åtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av den
fackliga organisationens stridsåtgärder och samtidigt begränsa dess möjligheter
att styra konflikten genom exempelvis dispensgivning.
Typer av varslade stridsåtgärder
Den svenska lagstiftningen innehåller ingen uttömmande definition av
begreppet stridsåtgärd. I 41 § medbestämmandelagen (MBL) talas om
”arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed