04.03.2015 Views

AR14_20150219

AR14_20150219

AR14_20150219

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Kap 11 Jämställdhet 181<br />

Regressionsanalys ger lägre löneskillnad<br />

För att kunna jämföra regressionsanalys med standardvägning redovisas även<br />

löneskillnaden när hänsyn har tagits till ålder, utbildning, yrke, tjänstgöringsomfattning<br />

och sektor, det vill säga denna beräkning tar hänsyn till samma<br />

faktorer som den standardvägda beräkningen i tabell 11.3.<br />

Resultatet återfinns på rad 5 i tabellen 11.6. När hänsyn tas till dessa faktorer<br />

blir den oförklarade löneskillnaden 5,0 procent. Det motsvarande standardvägda<br />

resultatet är 6,1 procent. Regressionsanalysen ger alltså en något lägre<br />

siffra än standardvägningen. Skillnaden i resultat kan bland annat bero på att<br />

regressionsanalysen tar hänsyn till mer detaljerad information än standardvägning.<br />

Till exempel används endast fyra ålderskategorier i standardvägning,<br />

medan regressionsanalysen behandlar ålder som en kontinuerlig variabel, det<br />

vill säga exakt hur gammal personen är.<br />

Varierar löneskillnaden mellan sektorerna?<br />

När hänsyn tas både till individrelaterade faktorer (ålder, utbildning) och<br />

arbetsrelaterade (sektor, näringsgren, företagsstorlek, tjänstgöringsomfattning<br />

och yrke), är alltså den oförklarade löneskillnaden mellan män och kvinnor<br />

5,0 procent 2013 (se rad 4 i tabell 11.6). Denna siffra är ett genomsnitt för hela<br />

arbetsmarknaden.<br />

Tabell 11.7 visar motsvarande beräkning uppdelad på olika sektorer för<br />

perioden 2008–2013.<br />

Av tabell 11.7 framgår att den oförklarade löneskillnaden mellan kvinnor och<br />

män varierar mellan sektorerna. Löneskillnaden 2013 är störst för tjänstemän<br />

inom den privata sektorn. Där är kvinnornas löner 8,0 procent lägre än<br />

männens. För arbetare är löneskillnaden 3,2 procent. Den minsta skillnaden<br />

finns hos kommunerna där kvinnornas löner är 0,4 procent lägre än männens.<br />

För staten och landstingen är siffran 4,0 respektive 4,4 procent.<br />

Tabell 11.7 Löneskillnad mellan kvinnor och män per sektor 102 2008–2013<br />

I regressionsanalysen har hänsyn tagits till individuella och arbetsrelaterade faktorer<br />

Samtliga<br />

sektorer<br />

Löneskillnad<br />

2008<br />

Löneskillnad<br />

2009<br />

Löneskillnad<br />

2010<br />

Löneskillnad<br />

2011<br />

Löneskillnad<br />

2012<br />

Löneskillnad<br />

2013<br />

-5,8 -5,5 -5,5 -5,3 -5,0 -5,0<br />

Privat sektor -6,9 -6,8 -6,9 -6,5 -6,1 -6,2<br />

Arbetare -3,1 -3,4 -3,5 -3,0 -2,3 -3,2<br />

Tjänstemän -9,3 -8,9 -8,9 -8,6 -8,6 -8,0<br />

Offentlig<br />

sektor<br />

-3,1 -2,9 -2,7 -2,7 -2,6 -2,4<br />

Kommuner -0,9 -0,5 -0,4 -0,5 -0,6 -0,4<br />

Landsting -5,7 -5,5 -5,3 -5,1 -4,9 -4,4<br />

Staten -5,0 -5,0 -4,7 -4,5 -4,2 -4,0<br />

Källa: Medlingsinstitutet<br />

102 Motsvarar (exp(β1)-1)*100. Den modell som skattas motsvarar rad 4 i tabell 11.6,<br />

d.v.s. hänsyn tas till ålder, utbildningsnivå, näringsgren, företagsstorlek, tjänstgöringsomfattning<br />

och yrke.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!