AR14_20150219
AR14_20150219
AR14_20150219
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kap 5 Konkurrenskraft 55<br />
sociala kostnaderna ökat något långsammare än lönerna, bland annat som en<br />
följd av sänkta arbetsgivaravgifter i till exempel Frankrike.<br />
De svenska löneavtalen har följt utvecklingen för avtalen i Europa, men med<br />
viss eftersläpning och på högre nivåer (diagram 5.4). Dessutom har de faktiska<br />
löneökningarna ökat mer än de avtalade i Sverige, medan de i euroområdet<br />
ökat i ungefär samma takt. De avtalsmässiga löneökningarna i Sverige blev<br />
framför allt högre än i Europa under 2009. Då gällde i Sverige fortfarande de<br />
treårsavtal som slöts under högkonjunkturåret 2007. I industrin parerades dock<br />
detta delvis genom de så kallade krisavtalen, samt i viss utsträckning genom en<br />
senareläggning av 2009 års lönerevisioner. I och med att 2010 års lägre avtal<br />
kom på plats i Sverige utvecklades de svenska avtalsmässiga löneökningarna<br />
mer i takt med Europa. Genom den baktunga profilen i 2010 års avtal (högre<br />
löneökningar i slutet av avtalsperioden) och större lönepåslag i 2012 års avtal<br />
hamnade de svenska avtalen dock åter betydligt högre än i euroområdet. Med<br />
2013 års avtal minskade skillnaden igen, men nivån på de svenska avtalen låg<br />
alltjämt högre än i Europa under 2013 och 2014.<br />
Diagram 5.4 Avtalsmässiga löneökningar i euroområdet och Sverige, hela ekonomin<br />
Årlig procentuell förändring<br />
4.0<br />
4.0<br />
3.5<br />
3.5<br />
3.0<br />
3.0<br />
2.5<br />
2.5<br />
2.0<br />
2.0<br />
1.5<br />
1.5<br />
1.0<br />
00<br />
01<br />
02<br />
03<br />
04<br />
05<br />
06<br />
07<br />
08<br />
09<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
14<br />
1.0<br />
Euroområdet<br />
Sverige<br />
Källor: Europeiska Centralbanken (ECB), Medlingsinstitutet<br />
De avtalsmässiga löneökningarna ger en bra bild av hur den underliggande<br />
löneökningstakten utvecklas. Ett mer korrekt sätt att mäta<br />
kostnadsutvecklingen i förhållande till omvärlden är att använda sig av statistik<br />
över arbetskraftskostnader, det vill säga totala lönekostnader samt lagstiftade<br />
och avtalade sociala kostnader. Inom EU används i första hand Labour Cost<br />
Index (LCI) för detta ändamål. LCI mäter arbetskraftskostnaden per timme och<br />
publiceras kvartalsvis av Eurostat och innefattar förutom löner också kollektiva<br />
avgifter och bonusar. För Sverige baseras LCI på konjunkturlönestatistiken.<br />
I de allra flesta länder har arbetskraftskostnaderna ökat klart långsammare<br />
under den senaste femårsperioden jämfört med 2000-talets första decennium<br />
(tabell 2.5) I euroområdet ökade arbetskraftskostnaderna med 2 procent per år
Change language