AR14_20150219

62 Kap 5 Konkurrenskraft
I november 2014 presenterade IG-Metall sitt yrkande inför 2015 års avtal.
Kravet är 5,5 procents löneökningar på ett år samt insatser för kompetensutveckling
och rätt till deltid för äldre. Yrkandet ligger därmed på samma nivå
som 2013 då resultatet blev löneökningar på 3,4 procent i årstakt (tabell 5.9).
Ser man på avtalsrörelserna sedan 2006 har yrkandena normalt legat
i intervallet 5–6,5 procent. Undantagen är 2008 och 2010. Kraven 2008
formulerades strax innan finanskrisen bröt ut och det faktiska utfallet av
förhandlingarna blev väsentligt lägre än vad facket yrkat. Inför förhandlingarna
2010 presenterades inga siffersatta yrkanden. Tittar man på det faktiska
resultatet av förhandlingarna har de i genomsnitt hamnat kring 3 procent.
I de tal som redovisas i nedanstående tabell som utfall ingår inte
engångsbelopp eller arbetskraftskostnader utöver löner.
Tabell 5.9 Yrkanden och utfall av löneförhandlingar i Metallindustrin 2006–2014
2006 2007 2008 2010 2012 2013 2015
Yrkande 5,0 6,5 8,0 - 6,5 5,5 5,5
Löneökning, 2,8 3,7 2,8 1,4 4,0 3,4 –
årstakt
Källa: Wirtschafts- und Sozialwissenschaftliches Institut (WSI)
Det avtal som förhandlades fram mellan IG Metall och Gesamtmetall för
verkstadsindustrin under 2013 resulterade i löneökningar på 3,2 procent räknat
på kalenderår både för 2013 och 2014 (diagram 5.7). Som framgår av
diagrammet har de avtalsmässiga löneökningarna varit något högre inom
industrin än för hela ekonomin. Detta blir också tydligt om man tittar på tabell
5.10 som visar de avtalsmässiga löneökningarna enligt den tyska statistikbyrån
Destatis tillsammans med några mått på de faktiska löneökningarna.
Diagram 5.7 Avtalsmässiga löneökningar i Tyskland
Årlig procentuell förändring
5,0
4,5
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
2011 kv1
2011 kv2
2011 kv3
2011 kv4
2012 kv1
IG Metall/Gesamtmetall Tillverkningsindustri Hela ekonomin
Källa: Destatis, egna beräkningar
2012 kv2
2012 kv3
2012 kv4
2013 kv1
2013 kv2
2013 kv3
2013 kv4
2014 kv1
2014 kv2
2014 kv3
2014 kv4
Ett vanligt förekommande mått på faktiska löneökningar i Tyskland är
löneökningar per anställd enligt nationalräkenskaperna. Även OECD och EU
använder löneökningar per anställd när man gör prognoser, men inkluderar