AR14_20150219

More documents

Recommendations

Info

106 Kap 5 Konkurrenskraft minimilöner, löner för offentliganställda samt reformer av lönebildningens institutionella ramverk. När det gäller frågan om minimilöner har bland annat Europaparlamentet upprepade gånger uttryckt oro över låga löner och nivåer på minimilöner runtom i Europa. Även kommissionen har understrukit vikten av att minimilöner sätts på ett sådant sätt att man undviker fattigdomsfällor på arbetsmarknaden. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har också uttalat sig positivt om en lagstadgad minimilön på EU-nivå. Motståndet mot en koordinering av minimilöner har emellertid också varit starkt från flera håll, särskilt från de länder, inte minst i Norden, där minimilönerna bestäms i kollektivavtal. Dessutom har arbetsmarknadens parter på EU-nivå generellt argumenterat för att minimilöner ska förbli en nationell angelägenhet. Sannolikheten för införandet av någon form av gemensam minimilön under överskådlig tid skulle därför kunna betraktas som låg. Samtidigt har gruppen av EU-länder med minimilöner bestämda i kollektivavtal blivit en allt mindre minoritet, bland annat som en följd av östutvidgningen av EU som inneburit att andelen länder med lagstadgade minimilöner har ökat. Det faktum att nu även Tyskland får lagstadgade minimilöner skulle kunna innebära att motståndet mot en EU-samordning kring minimilöner minskar. Större andel lågavlönade i länder med lagstiftade minimilöner Mot bakgrund av debatten kring ett eventuellt införande av minimilöner på EU-nivå har bland annat Dublininstitutet EIRO försökt analysera hur ett sådant system skulle kunna se ut och dess påverkan på de enskilda länderna 33 . I denna analys utgår man från en minimilön som sätts till 60 procent av medianlönen i respektive EU-land, vilket är en nivå som ofta förts fram i debatten av dem som propagerat för en samordning av minimilönerna. En slutsats i studien är att införandet av en minimilön på EU-nivå skulle beröra en relativt liten andel av arbetsmarknaden i de länder där minimilönerna bestäms i kollektivavtal, eftersom de existerande minimilönerna där ligger på en förhållandevis hög nivå. Samtidigt skulle den institutionella påverkan bli stor i dessa länder i flera avseenden. Hur genomgripande förändringar som vore nödvändiga hänger delvis samman med utformningen av en eventuell EUsamordning. Störst skulle de institutionella förändringarna bli vid en ”hård” samordning via direktiv, men detta kräver å andra sidan i princip tillägg till nuvarande EU-fördrag. En mjukare linje, är enligt Dublininstitutet, att de enskilda länderna förbinder sig att utveckla nationella handlingsplaner för att uppnå gemensamma mål som bestämts på EU-nivå. För länder som Sverige och Danmark är det tänkbart att detta kan genomföras inom ramen för systemet med kollektivavtal och inte via lagstiftning. Kraven på koordinering ökar icke desto mindre, skillnader mellan sektorer behöver elimineras och minimilönerna måste gälla hela arbetsmarknaden, även för dem som inte täcks av kollektivavtal. Detta sistnämnda krav skulle troligen innebära att någon form av allmängiltigförklaring av kollektivavtalen införs. 33 “Pay in Europe in the 21st century", EIRO 2014
Kap 5 Konkurrenskraft 107 I länder med existerande lagstiftade minimilöner blir effekten den motsatta. En relativt stor andel av arbetskraften skulle påverkas eftersom de rådande nivåerna 34 normalt ligger klart under 60 procent av medianlönen. Däremot blir de institutionella förändringarna små eftersom ett system med lagstiftade minimilöner redan är på plats. I diagram 5.34 redovisas hur stor låglönesektorn är i respektive EU-land, definierat som en lön som ligger under 2/3 av medianlönen, alltså något högre än de 60 procent som ofta nämnts i debatten om minimilöner. De svarta staplarna i diagrammet representeras av länder där minimilönen sätts i kollektivavtal, medan resten är länder med lagstadgad minimilön. Generellt gäller att den förstnämnda gruppen tenderar att ligga till vänster i diagrammet med en förhållandevis låg andel lågavlönade, med Tyskland som undantag. Från och med 2015 kommer ju emellertid också Tyskland att ha en lagstiftad minimilön. Diagram 5.34 Andel lågavlönade i procent av alla anställda (> 2/3 av medianlönen) 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Sverige Finland Frankrike Belgien Danmark Italien Grekland Luxemburg Spanien Euroområdet Österrike Portugal EU Slovenien Nederländerna Kroatien Tjeckien Malta Slovakien Ungern Irland Bulgarien Storbritannien Tyskland Estland Polen Rumänien Litauen Lettland Källa: Eurostat, Structure of earnings survey 2010, exkluderar företag med mindre än 10 anställda Även många länder i Östeuropa har en stor andel lågavlönade i likhet med till exempel Storbritannien och Irland. Det finns också några länder med lagstadgade minimilöner där andelen lågavlönade är förhållandevis liten, i första hand Frankrike och Belgien. 34 Se diagram 5.33 Lagstadgad minimilön i förhållande till medianlön 2013.
Page 1:
Avtalsrörelsen och lönebildningen
Page 4 and 5:
Medlingsinstitutet Medlingsinstitut
Page 6 and 7:
kunna förenas med att den internat
Page 8 and 9:
Innehållsförteckning Förord ....
Page 10 and 11:
9.1 Avtalens fördelning efter sekt
Page 13 and 14:
Sammanfattning Arbetsmarknadsåret
Page 15 and 16:
Sammanfattning 13 Arbetsmarknadsår
Page 17 and 18:
Kap 1 Arbetsmarknad 15 Diagram 1.1
Page 19 and 20:
Kap 1 Arbetsmarknad 17 1.4 Källor
Page 21 and 22:
2 Arbetsmarknadens organisationer o
Page 23 and 24:
Kap 2 Arbetsmarknadens organisation
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Kap 3 Parternas organisationsgrad o
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
4 Samhällsekonomi Den sköra åter
Page 41 and 42:
Kap 4 Samhällsekonomi 39 Diagram 4
Page 43 and 44:
Kap 4 Samhällsekonomi 41 Diagram 4
Page 45 and 46:
5 Konkurrenskraft Sverige har haft
Page 47 and 48:
Kap 5 Konkurrenskraft 45 Diagram 5.
Page 49 and 50:
Kap 5 Konkurrenskraft 47 till 1,6 p
Page 51 and 52:
Kap 5 Konkurrenskraft 49 Tabell 5.4
Page 53 and 54:
Kap 5 Konkurrenskraft 51 Sammantage
Page 55 and 56:
Kap 5 Konkurrenskraft 53 institutet
Page 57 and 58: Kap 5 Konkurrenskraft 55 sociala ko
Page 59 and 60: Kap 5 Konkurrenskraft 57 löneutvec
Page 61 and 62: Kap 5 Konkurrenskraft 59 Fortsatt m
Page 63 and 64: Kap 5 Konkurrenskraft 61 Därmed ka
Page 65 and 66: Kap 5 Konkurrenskraft 63 även soci
Page 67 and 68: Kap 5 Konkurrenskraft 65 Fortsatt B
Page 69 and 70: Kap 5 Konkurrenskraft 67 Löneökni
Page 71 and 72: Kap 5 Konkurrenskraft 69 Tabell 5.1
Page 73 and 74: Kap 5 Konkurrenskraft 71 jämfört
Page 77 and 78: Kap 5 Konkurrenskraft 75 Diagram 5.
Page 87 and 88: Kap 5 Konkurrenskraft 85 marknadsti
Page 93 and 94: Kap 5 Konkurrenskraft 91 utrikeshan
Page 95 and 96: Kap 5 Konkurrenskraft 93 Riksbanken
Page 101 and 102: Kap 5 Konkurrenskraft 99 förklarin
Page 103 and 104: Kap 5 Konkurrenskraft 101 Tabell 5.
Page 105 and 106: Kap 5 Konkurrenskraft 103 Tabell 5.
Page 107: Kap 5 Konkurrenskraft 105 Diagram 5
Page 111 and 112: Kap 6 Lönestatistik 109 Statistike
Page 113 and 114: Kap 6 Lönestatistik 111 när de av
Page 115 and 116: Kap 6 Lönestatistik 113 Huvudbegre
Page 117 and 118: Kap 6 Lönestatistik 115 Diagram 6.
Page 119 and 120: Kap 6 Lönestatistik 117 löneökni
Page 121 and 122: Kap 6 Lönestatistik 119 6.3 Nomine
Page 123 and 124: Kap 6 Lönestatistik 121 i privat s
Page 127 and 128: Kap 6 Lönestatistik 125 arbetskraf
Page 129 and 130: Kap 6 Lönestatistik 127 Strukturel
Page 131 and 132: Kap 6 Lönestatistik 129 Årsgenoms
Page 135 and 136: Kap 6 Lönestatistik 133 Tabell 6.8
Page 137 and 138: Kap 6 Lönestatistik 135 från För
Page 139 and 140: 7 Inför förhandlingarna 2014 Enda
Page 141 and 142: Kap 7 Inför förhandlingarna 2014
Page 147 and 148: Kap 8 Förhandlingsresultat 2014 14
Page 155 and 156: 9 Översikt av samtliga avtal Medli
Page 157 and 158: Samtliga avtal Kap 9 Översikt av s
Page 159 and 160:
Kap 9 Översikt av samtliga avtal 1
Page 161 and 162:
Kap 9 Översikt av samtliga avtal 1
Page 163 and 164:
10 Normen och den lokala lönebildn
Page 165 and 166:
Kap 10 Normen och den lokala löneb
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
11 Jämställdhet Medlingsinstitute
Page 173 and 174:
Kap 11 Jämställdhet 171 arbetstid
Page 175 and 176:
Kap 11 Jämställdhet 173 få en me
Page 177 and 178:
Kap 11 Jämställdhet 175 Den stör
Page 179 and 180:
Kap 11 Jämställdhet 177 Observera
Page 181 and 182:
Kap 11 Jämställdhet 179 till komm
Page 183 and 184:
Kap 11 Jämställdhet 181 Regressio
Page 185 and 186:
Kap 11 Jämställdhet 183 läggning
Page 187 and 188:
Kap 11 Jämställdhet 185 Särskilt
Page 189 and 190:
Kap 11 Jämställdhet 187 2. Den an
Page 191 and 192:
Kap 11 Jämställdhet 189 på diskr
Page 193 and 194:
12 Medling, varsel och stridsåtgä
Page 195 and 196:
Kap 12 Medling, varsel och stridså
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
13 Arbetsmarknadslagstiftning Under
Page 237 and 238:
Kap 13 Arbetsmarknadslagstiftning 2
Page 239 and 240:
14 Medlingsinstitutets externa kont
Page 241 and 242:
Kap 14 Medlingsinstitutets externa
Page 243 and 244:
Bilaga 1 241 LO-förbundens yrkesve
Page 245 and 246:
Bilaga 2 243 Förändringar Svenska
Page 247 and 248:
Bilaga 2 245 genomsnittliga förtj
Page 249 and 250:
Bilaga 3 247 Bilaga 3 Urval av öve
Page 251 and 252:
Bilaga 3 249 Föreningen Vårdföre
Page 253 and 254:
Bilaga 3 251 Teknikarbetsgivarna ./
Page 255 and 256:
Bilaga 4 253 • AkademikerAllianse
Page 257 and 258:
Bilaga 5 255 Bilaga 5 Beräkningar
Page 259:
Bilaga 5 257 bransch). Eftersom fö
show all

AR14_20150219

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?