AR14_20150219
AR14_20150219
AR14_20150219
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kap 5 Konkurrenskraft 53<br />
institutet (KI) gör i ett makroekonomiskt scenario för åren 2015–2019 i sin<br />
decemberprognos 2014. Det är också en tillväxttakt som ligger i linje med den<br />
genomsnittliga utvecklingen sedan 1980. Enligt KI kommer den potentiella<br />
tillväxten i allt högre grad att drivas av ökad produktivitetstillväxt, medan<br />
bidraget från arbetade timmar successivt minskar i takt med att tillväxten i den<br />
arbetsföra befolkningen avtar. Bedömningen vilar på att osäkerheten hos<br />
företagen efter hand avtar och att detta bidrar till en återhämtning<br />
i investeringar och ökad användning av ny teknologi.<br />
Ökade svenska enhetsarbetskostnaderna sedan 2007<br />
Om man kombinerar produktiviteten med arbetskraftskostnaderna får man<br />
arbetskraftskostnaden per producerad enhet, eller enhetsarbetskostnaden<br />
(utvecklingen för arbetskraftskostnaderna beskrivs närmare i avsnitt 5.2). Detta<br />
är det vanligaste måttet på kostnadsmässig konkurrenskraft. Under perioden<br />
2000–2013 ökade enhetsarbetskostnaderna i hela ekonomin klart mer i Sverige<br />
än i EU och USA (diagram 5.2). Den bakomliggande orsaken till detta är både<br />
en nedväxling i produktivitetstillväxt i Sverige sedan 2007 och högre ökningar<br />
av arbetskraftskostnaden än i omvärlden. I förhållande till våra nordiska<br />
grannländer Danmark och Finland har de svenska enhetsarbetskostnaderna haft<br />
en långsammare ökning. De senaste åren har dock skillnaden mot Danmark<br />
minskat medan den ökat mot Finland.<br />
Tack vare Sveriges starka produktivitetstillväxt fram till och med 2006 ökade<br />
de svenska enhetsarbetskostnaderna fram till dess i stort sett i linje med EU och<br />
något mindre än i USA. I förhållande till Tyskland steg de svenska enhetsarbetskostnaderna<br />
väsentligt mer. Sedan 2007 har den svenska utvecklingen<br />
varit i linje med den tyska. Sammantaget kan konstateras att medan enhetsarbetskostnadernas<br />
ökningstakt bromsat in i många länder de senaste åren har<br />
de fortsatt att öka i ungefär samma takt som tidigare i Sverige.<br />
Diagram 5.2 Enhetsarbetskostnader, hela ekonomin<br />
Index 2000=100<br />
150<br />
140<br />
130<br />
120<br />
110<br />
100<br />
90<br />
80<br />
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013<br />
Sverige Tyskland EU-28 USA Danmark Finland<br />
Källor: OECD, SCB/Konjunkturinstitutet
Change language