AR14_20150219

Kap 5 Konkurrenskraft 93
Riksbanken höjde räntan snabbare och mer än ECB, även om skuldkrisen
säkert också bidrog då det framstod som attraktivt att placera i länder med
starka statsfinanser som Sverige. På motsvarande sätt kan det minskade
räntegapet 2013 och 2014 bidra till att förklara kronans försvagning sedan
våren 2013, då den låga svenska inflationen föranledde upprepade
räntesänkningar från Riksbanken.
Diagram 5.26 Kronan mot euron och ränteskillnad mellan Riksbanken och ECB
8,0
8,5
9,0
9,5
10,0
1,5
11,0
11,5
12,0
Starkare krona
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
SEK/Euro, vänster axel Ränteskillad, höger axel
1,25
1,00
0,75
0,50
0,25
0,00
-0,25
-0,50
-0,75
-1,00
Källor: Riksbanken, ECB
I och med att reporäntan är noll har frågan väckts huruvida Riksbanken kan
komma att använda en försvagad växelkurs för att få upp inflationen. I detta
sammanhang har hänvisats till länder som Schweiz och Tjeckien som i likhet
med Sverige har inflationsmål och rörlig växelkurs. I Schweiz infördes 2011
ett valutagolv för schweizerfrancen som en reaktion på den kraftiga förstärkningen
av valutan som inträffade i samband med eurokrisen och som riskerade
att slå hårt mot landets export. Centralbanken gjorde klart att man
inte skulle tolerera att schweizerfrancen föll under 1,20 mot euron och att
denna gräns skulle försvaras med obegränsade stödköp av utländsk valuta.
I januari 2015 släpptes francens koppling till euron, vilket medförde en kraftig
förstärkning av den schweiziska valutan. När Tjeckien införde ett valutagolv
2013 var motivet framförallt att centralbanken bedömde att man behövde en
svagare valuta för att få upp inflationen som då låg långt under centralbankens
mål.
Nuvarande situation i Sverige påminner mer om läget i Tjeckien 2013 än om
Schweiz 2011. Visserligen låg inflationen i Schweiz klart under målet när
valutagolvet infördes, men motivet var i huvudsak att stoppa en okontrollerad
förstärkning av valutan. Införandet av valutagolv i Tjeckien föregicks däremot
inte av någon förstärkning av valutan utan åtgärden sågs primärt som en
indirekt åtgärd för att få upp inflationen via en försvagning av växelkursen.
En eventuell aktiv försvagning av den svenska valutan skulle knappats kunna
motiveras av att den blivit ohållbart stark. Tvärtom har kronan försvagats en
del och är enligt många bedömare undervärderad. En aktiv försvagning av
kronan via interventioner på valutamarknaden skulle förmodligen också mötas
av starka reaktioner från konkurrentländer som till exempel Finland. Skulle