AR14_20150219
AR14_20150219
AR14_20150219
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
196 Kap 12 Medling, varsel och stridsåtgärder<br />
Lantarbetsgivareförbundet, Skogsindustrierna, Stål och Metall<br />
Arbetsgivareförbundet, SVEMEK, Teknikföretagen, TEKO Sveriges Textil och<br />
Modeföretag och Trä- och Möbelföretagen ./. Sveriges Ingenjörer, Unionen,<br />
Industrifacket Metall, Livsmedelsarbetareförbundet och GS – Facket för<br />
skogs-, trä- och grafisk bransch<br />
12.3 Medling och väl fungerande lönebildning<br />
Syftet med inrättandet av Medlingsinstitutet och ändringarna i MBL den 1 juni<br />
2000 var att främja en lönebildning som medverkar till samhällsekonomisk<br />
balans. Förutom att medla i arbetstvister fick institutet också i uppgift att verka<br />
för en väl fungerande lönebildning. Medlingsinstitutets uppdrag är alltså<br />
dubbelt och betydligt vidare än dess föregångare Statens Förlikningsmannaexpedition,<br />
vars uppgift enbart var att medla i tvister. Det ska för tydlighetens<br />
skull påpekas att uppgiften att verka för en väl fungerande lönebildning gäller<br />
för hela arbetsmarknaden, oavsett om parterna har träffat avtal om<br />
förhandlingsordning.<br />
Samhällsekonomin är överordnad arbetsfreden<br />
I och med att Medlingsinstitutet bildades och fick i uppgift att verka för en väl<br />
fungerande lönebildning har det skett en förskjutning i synen på förlikningsverksamheten.<br />
Samhällsekonomin är numera överordnad arbetsfreden, vilket<br />
betyder att medlarnas uppgift inte är att till varje pris söka åstadkomma<br />
arbetsfred.<br />
Egentligen är lagstiftningen en officiell bekräftelse av den utveckling som har<br />
ägt rum sedan början på 1990-talet och den så kallade Rehnberggruppens<br />
arbete med att få till stånd stabiliseringsavtal över hela arbetsmarknaden.<br />
Hänsynen till samhällsekonomin har fått avgörande betydelse i medlingsarbetet.<br />
Vikten av att samhällsekonomin beaktas av parterna i avtalsförhandlingarna<br />
framgår också tydligt av förordningen (2007:912) med instruktion för<br />
Medlingsinstitutet. Där uttrycks det så att Medlingsinstitutet ska samråda med<br />
parterna om de samhällsekonomiska förutsättningarna för förhandlingarna samt<br />
utifrån de rapporter om samhällsekonomin som Konjunkturinstitutet upprättar<br />
uppmärksamma lönebildningsproblem.<br />
Den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll<br />
En av grundtankarna med en reformerad lönebildning är att den internationellt<br />
konkurrensutsatta sektorn – i första hand exportindustrin – ska ha en lönenormerande<br />
roll.<br />
Det har bedömts att det främjar ökad sysselsättning och minskar risken för<br />
inflation om arbetskraftskostnadens utveckling i Sverige inte överstiger den<br />
i våra viktigare konkurrentländer. Avkastningskravet på kapital är i allt högre<br />
utsträckning internationellt givet. Skulle löneökningstakten i ett enskilt land<br />
pressas upp till högre nivåer, utan en motsvarande högre produktivitetstillväxt,<br />
än i andra länder leder det till att investeringar och sysselsättning minskar i det<br />
landet. Om Riksbanken via penningpolitiken förmår att hålla inflationsmålet på<br />
två procent, ökar utsikterna till reallöneförbättringar för löntagarna även om de