AR14_20150219

Kap 5 Konkurrenskraft 73
Tabell 5.17 Utveckling av enhetsarbetskostnader i tillverkningsindustrin
Årsgenomsnitt respektive procentuell förändring från föregående år
Genomsnitt
2001–2013
Genomsnitt
2001–2007
Genomsnitt
2008–2013
2009 2010 2011 2012 2013
Tyskland 0,1 -1,8 2,0 17,3 -13,1 -3,5 4,0 3,5
Frankrike 0,1 -0,6 0,8 2,0 -1,8 -2,1 1,4 0,6
Italien 2,4 2,0 3,0 12,0 -7,6 0,9 3,8 4,2
Belgien 0,5 -0,3 1,4 6,7 -4,1 3,1 -0,3 0,9
Nederländerna 0,4 -0,4 1,4 11,5 -10,1 -1,3 1,6 2,1
Spanien 0,7 2,3 -1,1 1,1 -7,4 -1,3 -2,8 -3,2
Finland 0,4 -3,1 4,5 17,4 -9,9 4,1 15,3 -1,5
10 euroländer * 0,4 -0,7 1,8 11,3 -9,1 -1,1 3,5 1,8
Danmark 0,4 2,0 -1,4 2,4 -6,1 -3,3 -4,2 -1,9
Storbritannien 1,6 0,6 2,6 6,0 -2,9 0,4 4,9 3,8
15 EU-länder** 0,5 -0,5 1,5 9,0 -8,0 -1,1 3,1 1,7
Norge 2,0 2,3 1,6 3,0 -3,7 2,5 1,9 2,8
USA 0,1 -0,1 0,3 3,6 -4,6 1,0 0,8 -1,4
Sverige*** -0,4 -1,7 1,2 14,2 -18,6 -0,2 9,3 -0,3
* Beräkningarna inkluderar även Irland, Portugal och Österrike.
** Beräkningarna inkluderar även Tjeckien, Polen och Ungern.
*** Enligt SCB, december 2014.
Källor: Eurostat, OECD, Bureau of Labor statistics, SCB, Medlingsinstitutet
De svenska enhetsarbetskostnaderna minskade med knappt en halv procent per
år under perioden 2001–2013. I EU och euroområdet noterades under samma
period en ökning på knappt en halv procent, medan de var i det närmaste
oförändrade i USA och Tyskland. Skillnaden i utveckling mellan Sverige och
konkurrentländerna har dock efterhand minskat. Under perioden 2008–2013
ökade de svenska enhetsarbetskostnaderna obetydligt mindre än i EU.
I förhållande till USA steg de svenska enhetsarbetskostnaderna mer, medan
ökningen var mindre än i Tyskland.
I diagram 5.13 visas utvecklingen av de svenska enhetsarbetskostnaderna i
förhållande till konkurrentländerna omräknat till svenska kronor. I jämförelse
med euroområdet förbättrades det svenska kostnadsläget under hela perioden
med knappt 10 procent. Till detta kommer att den svenska kronan försvagades
med 2,5 procent mot euron, vilket innebär att det svenska kostnadsläget
förbättrades med drygt 12 procent. Sedan 2010 har dock den kostnadsmässiga
konkurrenskraften i förhållande till euroområdet och EU försämrats, vilket i
första hand förklaras av kronans förstärkning under dessa år.
Konkurrensläget i förhållande till USA har i hög grad präglats av de stora
rörelserna i dollarkursen. Kronans förstärkning mot dollarn har inneburit en
klar försämring av konkurrenskraften i förhållande till USA under det senaste
decenniet. Under de senaste 5–6 åren har dessutom enhetsarbetskostnaderna
ökat klart långsammare i USA än i Sverige.