AR14_20150219
AR14_20150219
AR14_20150219
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5 Konkurrenskraft<br />
Sverige har haft en bättre makroekonomisk utveckling än många<br />
jämförbara länder sedan slutet av 1990-talet, med en stark<br />
produktivitet som främsta drivkraft. Sedan 2007 har dock<br />
produktiviteten bromsat in kraftigt – mer än i omvärlden. Samtidigt<br />
har arbetskraftskostnaderna i Sverige fortsatt att öka mer än i våra<br />
konkurrentländer. Därmed har också Sveriges kostnadsmässiga<br />
konkurrenskraft försämrats. Till försämringen har också kronans<br />
förstärkning fram till 2013 bidragit.<br />
Efter flera år med stärkt krona skedde en försvagning under loppet av 2013 och<br />
2014, vilket innebar en välkommen lättnad för exportindustrin. Den genomsnittliga<br />
kronkursen 2014 var knappt 4 procent svagare än 2013 och om<br />
nuvarande nivåer står sig tillkommer en ytterligare lika stor försvagning 2015.<br />
Sverige har fortsatt att tappa exportmarknadsandelar i något större utsträckning<br />
än i konkurrentländerna de senaste åren. En ogynnsam branschsammansättning<br />
av svensk export och effekter av tidigare kronförstärkning har troligen bidragit<br />
till denna utveckling. En förhållandevis låg närvaro på viktiga tillväxtmarknader<br />
som Kina är en annan förklaring. Fortfarande uppvisar dock Sverige<br />
stora överskott i utrikeshandeln.<br />
Vinstläget i såväl näringslivet som industrin fortsatte att försvagas under 2014<br />
och ligger nu tydligt under det historiska genomsnittet, även om företagens<br />
egna bedömningar av lönsamheten tecknar en mer gynnsam bild.<br />
Konsumentpriserna utvecklades långsammare i Sverige än i Europa även 2014.<br />
Det var fjärde året i rad med lägre inflation i Sverige. Effekter av tidigare<br />
kronförstärkning, fallande energipriser och frånvaron av höjda indirekta skatter<br />
i Sverige är de viktigaste förklaringarna till denna utveckling. Möjligen kan<br />
också ett hårdare konkurrenstryck i Sverige än i omvärlden vara en förklaring.<br />
5.1 Viktiga faktorer för konkurrenskraften<br />
Ett lands internationella konkurrenskraft bestäms på lång sikt till största delen<br />
av faktorer som investeringar i humankapital, satsningar på forskning och<br />
utveckling samt investeringar i realkapital.<br />
Sveriges konkurrenskraft behandlas här huvudsakligen i ett snävare perspektiv,<br />
nämligen i första hand genom internationella jämförelser av<br />
arbetskraftskostnader och produktivitet. På kort- och medellång sikt är detta<br />
viktiga faktorer tillsammans med utvecklingen av priser, växelkurser och<br />
vinster. Sveriges bytesförhållande med omvärlden, det vill säga förhållandet<br />
mellan vad vi betalar för det vi importerar och priset för det vi säljer<br />
utomlands, är också en viktig indikator, liksom utvecklingen av<br />
marknadsandelar för exporten.<br />
I detta kapitel om konkurrenskraft läggs stor vikt vid den så kallade relativa<br />
enhetsarbetskostnaden i gemensam valuta. Den mäter hur arbetskraftskostnader<br />
och produktivitet i Sverige utvecklas i förhållande till våra konkurrentländer,
Change language