AR14_20150219

Kap 5 Konkurrenskraft 47
till 1,6 procent under perioden. USA har haft oförändrat bytesförhållande under
perioden medan utvecklingen för EU varit svagt negativ. Korrigeringen för
ändrat bytesförhållande spelar särskilt stor roll för ett land som Norge som
dragit nytta av stigande priser på olja och gas, medan Finland, som haft en stor
andel av sin produktion i teleprodukter med fallande priser, är ett av de länder
som haft den svagaste utvecklingen av bytesförhållandet, tillsammans med
Irland och Japan.
Sammantaget har BNP-tillväxten i Sverige utvecklats bättre än flertalet
jämförbara länder sedan slutet av 1990-talet. Även om man beaktar att
befolkningen i Sverige ökat mer än i många länder och att bytesförhållandet
försämrats kvarstår bilden av en relativt stark utveckling för Sverige.
Tabell 5.2 Sveriges BNP, befolkning och bytesförhållande
Procentuell förändring, genomsnitt 1998–2008 respektive 2009–2014
1998–2008 2009–2014
BNP 3,1 1,1
Befolkning 0,4 0,8
BNP per capita 2,7 0,3
Bytesförhållande -0,3 -0,1
BNP per capita korrigerat
för bytesförhållandet
2,4 0,2
Källa: EU-kommissionen, AMECO (Annual macro-economic database)
I tabell 5.2 redovisas utvecklingen i Sverige decenniet före finanskrisen och
åren 2009–2014. Som framgår av tabellen föll den genomsnittliga BNPtillväxten
från 3,1 procent före krisen till 1,1 procent under efterföljande
period. Däremot fördubblades befolkningstillväxten vilket innebar att
inbromsningen i BNP per capita blev ännu större än för BNP-tillväxten.
Å andra sidan var försämringen i bytesförhållandet mindre under perioden
2009– 2014 än åren 1998–2008. Sammantaget har BNP per capita korrigerat för
bytesförhållandet bara ökat med 0,2 procent per år sedan 2009, det vill säga en
tydlig försämring jämfört med åren före finanskrisen. Ändå är detta en bättre
utveckling jämfört med de flesta andra länder i EU. I samtliga våra nordiska
grannländer minskade BNP per capita under perioden 2009–2014. Exempel på
länder som haft en bättre utveckling än Sverige är Tyskland, USA, Schweiz
och, möjligen något förvånande, Japan.
Både timmar och produktivitet har ökat mer i Sverige än i Europa
Produktionen, BNP, kan i princip öka antingen genom att vi arbetar mer eller
genom att vi får ut mer produktion per arbetad timme, det vill säga att
produktiviteten ökar. Den ökade sysselsättningen kan i sin tur antingen komma
till stånd genom att fler kommer i sysselsättning eller genom att antalet
arbetade timmar per sysselsatt ökar.