AR14_20150219

Kap 5 Konkurrenskraft 103
Tabell 5.27 Lagstadgad minimilön per månad i euro 2008–2014
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utveckling i
procent
2008–2014*
Belgien 1 336 1 387 1 387 1 443 1 472 1 502 1 502 12
Bulgarien 112 123 123 123 148 158 174 42
Frankrike 1 321 1 338 1 344 1 365 1 426 1 430 1 445 9
Luxemburg 1 610 1 683 1 725 1 758 1 801 1 874 1 921 19
Nederländerna 1 357 1 399 1 416 1 435 1 456 1 478 1 495 10
Polen 336 287 318 347 353 369 404 49
Spanien 700 728 739 748 748 753 753 8
Storbritannien 1 150 1 113 1 169 1 084 1 244 1 190 1 301 14
Tjeckien 335 309 311 329 312 308 310 6
Ungern 293 263 257 293 323 332 328 47
USA 643 803 1024 869 998 961 920 24
* Nationella valutor
Källa: Eurostat
Ändrad minimilön delvis styrd av finanspolitiken
Flera länder genomförde höjningar av minimilönerna som ett led i att hålla
uppe efterfrågan under finanskrisen i linje med den expansiva finanspolitik
som då fördes. När politiken därefter lades om i mer åtstramande riktning
påverkades också minimilönerna. Som exempel kan nämnas USA där
minimilönen höjdes kraftigt under åren 2008–2009 för att därefter ha legat
stilla i fem år. I Grekland sänktes till och med minimilönen 2012 och nivån är
nu närmare 15 procent lägre än 2008. Den spanska minimilönen har legat still i
flera år.
I de flesta länder har dock minimilönerna höjts regelbundet. Den polska
minimilönen var till exempel nästan 50 procent högre 2014 än 2008 och en
nästan lika stor ökning kan noteras för Ungern. I Belgien, Frankrike och
Nederländerna var minimilönerna cirka 10 procent högre 2014 än 2008.
I USA uppgår minimilönen till 7,25 dollar per timmesedan sommaren 2009. I
sitt ”State of the Union-tal” i februari 2013 sade sig president Obama vilja
verka för en höjning av minimilönen till 9 dollar i timmen. Senare under 2013
framfördes krav på en höjning med nästan 40 procent till 10,10 dollar per
timme 2015 av en rad demokrater i kongressen. En höjning av minimilönen är
populär i väljarkåren. Kraven på högre minimilöner har också fått stöd från en
allt livligare debatt kring de stora inkomstskillnaderna i USA. Till exempel har
chefen för den amerikanska centralbanken uttryckt oro över den allt skevare
inkomstfördelningen. Även en marknadsliberal tidskrift som brittiska The
Economist har argumenterat för höjd minimilön.
Motståndet är emellertid starkt bland republikaner och många ekonomer som
hänvisar till negativa sysselsättningseffekter och att höjda minimilöner är ett
trubbigt medel för att minska inkomstskillnaderna. I och med att republikanerna
efter valet 2014 fick majoritet i både senaten och kongressen förefaller
utsikterna för någon betydande höjning av den federala minimilönen vara
små. Det finns dock inget som hindrar att enskilda delstater har en högre
minimilön än den federala – i början av 2014 hade 23 delstater det.