AR14_20150219

Kap 4 Samhällsekonomi 39
Diagram 4.2 Produktion i olika näringsgrenar
Index 2008:01=100
115
110
105
100
95
90
85
80
75
70
Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Bygg Privata tjänster Tillverkningsindustri
115
110
105
100
95
90
85
80
75
70
Källa: SCB/Nationalräkenskaperna
4.2 Stark sysselsättning trots måttlig tillväxt
Sysselsättningstillväxten stärktes under 2014 men samtidigt ökade arbetskraften
i ungefär samma takt, vilket innebar att arbetslösheten inte rörde
sig nämnvärt. Det var i huvudsak i den privata tjänstesektorn som jobben kom
till medan sysselsättningen fortsatte att minska i industrin. En viss ökning inom
offentlig sektor kunde också noteras. Den fortsatta uppgången i
sysselsättningen innebar också att sysselsättningsgraden steg ytterligare något.
I åldern 16–64 år var sysselsättningsgraden i stort sett tillbaka till nivåerna före
finanskrisen 2008. (Utvecklingen på arbetsmarknaden beskrivs närmare i
kapitel 1 samt i kapitel 5 om konkurrenskraft).
Inflationen som alltsedan slutet av 2011 legat under Riksbankens mål på 2
procent fortsatte att överraska negativt under 2014. KPI 22 låg strax under
nollstrecket under större delen av året, medan KPIF-inflationen i genomsnitt
uppgick till en halv procent (diagram 4.3). Samtidigt med att inflationen bet
sig fast kring nollstrecket tenderade också inflationsförväntningarna att sjunka.
Mot bakgrund av denna utveckling sänkte Riksbanken sin reporänta med 75
punkter under loppet av året. I ett första steg genomfördes en sänkning från
0,75 procent till 0,25 procent i juli månad och i oktober sänktes reporäntan
ytterligare till 0 procent.
22 Konsumentprisindex, KPI, är det mest använda måttet för prisutveckling och används bland
annat som inflationsmått. KPI med fast ränta (KPIF) är ett mått på underliggande inflation och
syftar till att ta bort effekten av förändrade räntesatser från KPI.