AR14_20150219

Kap 6 Lönestatistik 125
arbetskraft. Detta medför att lönerna för kvalificerad arbetskraft ökar jämfört
med lönerna för lågavlönad arbetskraft och därigenom ökar lönespridningen.
Andra förklaringar betonar i stället utbudet av olika typer av arbetskraft som en
bakomliggande faktor till lönespridning. I traditionell ekonomisk teori
korresponderar enkelt uttryckt den anställdes lön mot dennes värde för
arbetsgivaren. På en fungerande marknad kommer därmed den underliggande
fördelningen av produktiva egenskaper att avspeglas i lönestrukturen.
Skillnaden i lönespridning mellan USA och Europa har analyserats i den
internationella forskningen. Jämförelser av olika förmågor (läs-, skriv- och
beräkningsförmåga) visar att spridningen av testresultaten var större i USA än i
de europeiska länderna och i synnerhet i jämförelse Sverige. 45 Den högre
lönespridningen i USA skulle därmed kunna förklaras av större spridning
i arbetstagarnas produktivitet.
Det skall påpekas att det under senare tid publicerats studier som visat att
färdigheterna blivit mer ojämnt fördelade även i Sverige både bland elever och
vuxna. 46
När det gäller utvecklingen i Sverige finns det perioder när lönespridningen
verkar avspegla utbudet av högskoleutbildade. När ökningen av andelen
akademiker på arbetsmarknaden i mitten av 1980-talet planade ut samtidigt
som efterfrågan på högskoleutbildade ökade kan det ha drivit på löneutvecklingen
och därmed ökat lönespridningen mellan höginkomsttagare
och medianinkomsttagare (P90/P50) under 1990-talet. (Se diagram 6.6).
Förklaringar som fokuserar på institutionella förändringar har betonat nivån på
minimilöner, betydelsen av anslutningsgrad i fackföreningar samt graden av
centraliserade löneförhandlingssystem.
Två möjliga orsaker till den ökade lönespridningen i USA har identifierats.
Dels en minskning av antalet fackligt organiserade, dels nivån på den federala
minimilönen.
Argumentet att svaga fackföreningar leder till ökad lönespridning utgår ifrån
tanken att fackföreningar strävar efter en solidarisk lönepolitik som minskar
löneskillnaderna genom att höja de lägsta lönerna och hålla tillbaka de högsta.
I USA har andelen fackföreningsanslutna minskat och har sedan 1980 fram till
2013 halverats i USA (från 22,1 till 10,8 procent av löntagarna). Denna andel
kan jämföras med snittet inom OECD som ligger på 16,9 procent. De nordiska
länderna har enligt OECD:s statistik en betydligt högre nivå av
fackföreningsanslutna: Danmark 66,8, Finland 68,6, Norge 53,5 och Sverige
67,7 47 .
45 För en sammanfattning av resultaten se exempelvis Björklund. A, P-A Edin, P Fredriksson
och A Krueger Den svenska skolan - effektiv och jämlik? , SNS Förlag 2003.
46 Se exempelvis Björklund. A, P Fredriksson, J-E Gustafsson och B Öckert ”Den Svenska
utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: Vad säger forskningen?” Rapport 2010:13 IFAU.
samt OECD Skills outlook (2013).
47 Se också diagram 2.2