AR14_20150219

Kap 12 Medling, varsel och stridsåtgärder 213
avbeställningar och ombokningar regelmässigt sker så snart varslet har blivit
känt. Även inom entreprenadbranschen kan effekten bli densamma. Kunderna
väljer andra företag än de som är varslade om stridsåtgärder.
Effekter på två plan
Företags- eller verksamhetsnivå
Effekter av varsel och stridsåtgärder kan analyseras ur två aspekter. Det
handlar dels om direkta effekter i form av ekonomiska skador för de berörda
enskilda arbetsgivarna (företagen), dels om kostnadseffekter i det träffade
förbundsavtalet.
Generellt är det förenat med stora svårigheter att få fram exakta uppgifter om
vilka ekonomiska effekter och andra konsekvenser en verkställd stridsåtgärd
har fått för de enskilda arbetsgivare som har drabbats. När det gäller
stridsåtgärder under 2014 är det emellertid inte särskilt komplicerat. Det är
endast tvisten mellan Seko och Almega Tjänsteförbunden angående
spårtrafikavtalet som stridsåtgärder med ekonomiska konsekvenser har
verkställts. Dessutom gällde stridsåtgärderna ett enda företag, nämligen Veolia.
Enligt dess beräkningar har den ekonomiska skadan till följd av konflikten
uppgått till drygt 15 miljoner kronor.
Det kan sättas i fråga om det överhuvudtaget är möjligt att i ekonomiska termer
objektivt uppskatta verkningarna – på företagsnivå eller branschnivå – av ett
varsel. Ett undantag är dock som tidigare nämnts varsel om arbetsnedläggelse
inom flyget och sjöfarten samt vissa entreprenadbranscher. Men vilka effekter
får exempelvis varsel om strejk på andra områden? Hur slår ett generellt varsel
om övertidsblockad eller blockad mot nyanställning inom ett visst
avtalsområde? Medlingsinstitutet har i tidigare årsrapporter påpekat att det
borde ligga i arbetsgivarorganisationernas intresse att genom kontakter med de
berörda medlemsföretagen redovisa de ekonomiska effekterna av varslade
stridsåtgärder.
Svenskt Näringsliv presenterade i december 2014 rapporten ”Varsel om
stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad 2011–2014”. Där har gjorts en
sammanställning av samtliga varsel som har utfärdats under den aktuella
perioden samt värderats vilka skadeverkningar varslen har medfört.
Utgångspunkten har varit att varsel alltid har skadeverkningar då en hotande
arbetsmarknadskonflikt skapar osäkerhet bland kunder om ett företags
leveransförmåga. De direkta skadeverkningarna kan emellertid vara mer eller
mindre stora. I rapporten värderas skadeverkningarna efter en tregradig skala:
måttliga, betydande och kraftiga. Värderingen grundas på hur konflikthotet har
beskrivits i varselhandlingen och på bedömningar av förbundsföreträdare inom
arbetsgivarnas organisationer. När det gäller tvister mellan förbundsparter har
144 varsel värderats. Skadeverkningar har bedömts vara måttliga i 23 varsel,
betydande i 58 och kraftiga i 63. Till kategorin betydande skadeverkningar har
hänförts varsel som leder till kostnader för att anpassa företagets verksamhet
inför risken att konfliktåtgärden träder i kraft. Kraftiga skadeverkningar avser
i första hand situationen när varslet leder till förlorad konkurrenskraft eller
äventyrad förmåga att fullfölja avtal med kunder redan under varseltiden.
Rapporten innehåller inte några ekonomiska beräkningar utan redovisar