AR14_20150219

More documents

Recommendations

Info

64 Kap 5 Konkurrenskraft arbetslösheten har även inflationen fallit påtagligt de senaste åren, såväl i Tyskland som i euroområdet. Inflationen i Tyskland ligger nu klart under 1 procent. Den låga inflationen framstår inte minst i ett europerspektiv som problematisk. Om ECB ska uppfylla sitt inflationsmål på ”under men nära” 2 procent, samtidigt som krisländerna i södra Europa ska kunna förbättra sin konkurrenskraft, borde inflationen i Tyskland snarast ligga klart över 2 procent. De röster som tidigare höjts för att löneökningarna i Tyskland borde ta fart för att stimulera efterfrågan i euroområdet har nu fått ytterligare stöd från de som ser ökade deflationsrisker i Europa som ett argument för stigande löneökningar i Tyskland. Det sistnämnda argumentet har förts fram från så oväntat håll som den tyska centralbanken, Bundesbank. Dess chefekonom Jens Ulbrich har efterlyst högre löneavtal i Tyskland mot bakgrund av den låga inflationen och den starka arbetsmarknaden. Uttalandet har fått visst stöd från chefen för Bundesbank Jens Weidman som dock varit försiktigare och indikerat att löneökningar på 3 procent, baserat på 2 procents inflation och 1 procents produktivitetstillväxt, borde vara ett lämpligt riktmärke. I de löneprognoser för hela ekonomin som publicerats av Bundesbank bedöms de avtalsmässiga lönerna öka med 3,2 procent 2014 och med 2,9 procent 2015. Motsvarande prognoser för löneökningarna per anställd är 2,8 procent 2014 och 3,4 procent 2015. Skillnaden i löneutveckling mellan de bägge måtten förklaras av utvecklingen av medelarbetstiden. Ett bidragande skäl till prognosen om stigande löneökningar enligt bägge dessa mått 2015 är att det från och med 1 januari 2015 införs en nationell minimilön på 8,50 euro per timme och denna bedöms enligt Bundesbank leda till att lönenivån i Tyskland höjs med drygt en halv procentenhet. Främst är det privat tjänstesektor, som till exempel hotell och restaurang, som berörs, medan effekterna lär bli små inom industrin där lönenivån är väsentligt högre. Prognosen från Bundesbank är i stort sett i linje med den gemensamma höstprognosen från de fyra tyska ekonomiska forskningsinstituten DIW, IWH, IfO och RWI, se tabell 5.11. Även OECD och EU-kommissionen, som gör sina prognoser över arbetskraftskostnader per anställd, räknar med en högre ökningstakt 2015 än 2014. Tabell 5.11 Prognoser för löner och arbetskraftskostnader i Tyskland, hela ekonomin 2014 2015 Bundesbank Avtal 3,2 2,9 Lön per anställd 2,8 3,4 Arbetskostnad per anställd 2,7 3,2 Fyra tyska institut Avtal 3,0 2,7 Lön per anställd 2,5 3,6 Lön per timme 2,1 3,2 OECD Arbetskostnad per anställd 2,8 3,6 EU-kommissionen Arbetskostnad per anställd 2,8 3,3 Källor: Bundesbank, OECD, EU, fyra tyska institut: DIW, IWH, IfO, RWI
Kap 5 Konkurrenskraft 65 Fortsatt BNP-fall och måttliga löneökningar i Finland I Finland gäller fortfarande det treåriga centrala avtal som slöts för nästan hela arbetsmarknaden hösten 2013 och som ger historiskt låga lönelyft. Det första avtalsåret höjdes lönerna med 20 euro, vilket för en genomsnittslön motsvarar cirka 0,6 procent. Andra året ökade lönerna med 0,4 procent. Villkoren för det tredje avtalsåret bestäms i juni 2015. Ett uttalat syfte med det centrala löneavtalet är att stärka Finlands konkurrenskraft gentemot viktiga konkurrentländer som Tyskland och Sverige, efter flera år av försämringar. Som framgår av diagram 5.9 halverades de avtalsmässiga löneökningarna 2013 jämfört med året innan och även de faktiska löneökningarna bromsade in påtagligt. En ytterligare inbromsning inträffade under 2014. Diagram 5.9 Avtalsmässiga och faktiska löneökningar i Finland Årlig procentuell förändring 7 6 5 4 3 2 1 0 2006 kv1 2006 kv 3 2007 kv1 2007 kv3 2008 kv1 Källa: Statistikcentralen 2008 kv3 2009 kv1 Avtal 2009 kv3 2010 kv1 2010 kv3 2011kv1 2011kv3 Faktiska löneökningar 2012 kv1 2012 kv3 2013 kv1 2013kv3 2014 kv1 2014kv3 BNP beräknas ha fallit ytterligare något 2014. Det var tredje år i rad med minskad produktion i Finland. Enligt Finlands Banks senaste prognos förväntas dessutom ekonomin stagnera under 2015 och först 2016 förutses en försiktig uppgång. Centralbanken är också pessimistisk kring Finlands långsiktiga tillväxt och anger den till bara 1 procent, bland annat på grund av ogynnsam demografi. Trots de senaste årens fallande produktion har arbetslösheten stigit förhållandevis måttligt. En bidragande förklaring till detta är att arbetskraften minskat. I linje med de låga avtalen och den svaga ekonomin väntas löneökningarna bli mycket måttliga, eller drygt 1 procent i genomsnitt under perioden 2014–2016 enligt Finlands Bank (tabell 5.12). Andra bedömare ligger något högre i sina bedömningar, både vad gäller BNP-tillväxten och löneökningarna.
Page 1:
Avtalsrörelsen och lönebildningen
Page 4 and 5:
Medlingsinstitutet Medlingsinstitut
Page 6 and 7:
kunna förenas med att den internat
Page 8 and 9:
Innehållsförteckning Förord ....
Page 10 and 11:
9.1 Avtalens fördelning efter sekt
Page 13 and 14:
Sammanfattning Arbetsmarknadsåret
Page 15 and 16: Sammanfattning 13 Arbetsmarknadsår
Page 17 and 18: Kap 1 Arbetsmarknad 15 Diagram 1.1
Page 19 and 20: Kap 1 Arbetsmarknad 17 1.4 Källor
Page 21 and 22: 2 Arbetsmarknadens organisationer o
Page 23 and 24: Kap 2 Arbetsmarknadens organisation
Page 33 and 34: Kap 3 Parternas organisationsgrad o
Page 39 and 40: 4 Samhällsekonomi Den sköra åter
Page 41 and 42: Kap 4 Samhällsekonomi 39 Diagram 4
Page 43 and 44: Kap 4 Samhällsekonomi 41 Diagram 4
Page 45 and 46: 5 Konkurrenskraft Sverige har haft
Page 47 and 48: Kap 5 Konkurrenskraft 45 Diagram 5.
Page 49 and 50: Kap 5 Konkurrenskraft 47 till 1,6 p
Page 51 and 52: Kap 5 Konkurrenskraft 49 Tabell 5.4
Page 53 and 54: Kap 5 Konkurrenskraft 51 Sammantage
Page 55 and 56: Kap 5 Konkurrenskraft 53 institutet
Page 57 and 58: Kap 5 Konkurrenskraft 55 sociala ko
Page 59 and 60: Kap 5 Konkurrenskraft 57 löneutvec
Page 61 and 62: Kap 5 Konkurrenskraft 59 Fortsatt m
Page 63 and 64: Kap 5 Konkurrenskraft 61 Därmed ka
Page 65: Kap 5 Konkurrenskraft 63 även soci
Page 69 and 70: Kap 5 Konkurrenskraft 67 Löneökni
Page 73 and 74: Kap 5 Konkurrenskraft 71 jämfört
Page 87 and 88: Kap 5 Konkurrenskraft 85 marknadsti
Page 93 and 94: Kap 5 Konkurrenskraft 91 utrikeshan
Page 95 and 96: Kap 5 Konkurrenskraft 93 Riksbanken
Page 101 and 102: Kap 5 Konkurrenskraft 99 förklarin
Page 103 and 104: Kap 5 Konkurrenskraft 101 Tabell 5.
Page 105 and 106: Kap 5 Konkurrenskraft 103 Tabell 5.
Page 107 and 108: Kap 5 Konkurrenskraft 105 Diagram 5
Page 109 and 110: Kap 5 Konkurrenskraft 107 I länder
Page 111 and 112: Kap 6 Lönestatistik 109 Statistike
Page 113 and 114: Kap 6 Lönestatistik 111 när de av
Page 115 and 116: Kap 6 Lönestatistik 113 Huvudbegre
Page 117 and 118:
Kap 6 Lönestatistik 115 Diagram 6.
Page 119 and 120:
Kap 6 Lönestatistik 117 löneökni
Page 121 and 122:
Kap 6 Lönestatistik 119 6.3 Nomine
Page 123 and 124:
Kap 6 Lönestatistik 121 i privat s
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Kap 6 Lönestatistik 125 arbetskraf
Page 129 and 130:
Kap 6 Lönestatistik 127 Strukturel
Page 131 and 132:
Kap 6 Lönestatistik 129 Årsgenoms
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Kap 6 Lönestatistik 133 Tabell 6.8
Page 137 and 138:
Kap 6 Lönestatistik 135 från För
Page 139 and 140:
7 Inför förhandlingarna 2014 Enda
Page 141 and 142:
Kap 7 Inför förhandlingarna 2014
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Kap 8 Förhandlingsresultat 2014 14
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
9 Översikt av samtliga avtal Medli
Page 157 and 158:
Samtliga avtal Kap 9 Översikt av s
Page 159 and 160:
Kap 9 Översikt av samtliga avtal 1
Page 161 and 162:
Kap 9 Översikt av samtliga avtal 1
Page 163 and 164:
10 Normen och den lokala lönebildn
Page 165 and 166:
Kap 10 Normen och den lokala löneb
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
11 Jämställdhet Medlingsinstitute
Page 173 and 174:
Kap 11 Jämställdhet 171 arbetstid
Page 175 and 176:
Kap 11 Jämställdhet 173 få en me
Page 177 and 178:
Kap 11 Jämställdhet 175 Den stör
Page 179 and 180:
Kap 11 Jämställdhet 177 Observera
Page 181 and 182:
Kap 11 Jämställdhet 179 till komm
Page 183 and 184:
Kap 11 Jämställdhet 181 Regressio
Page 185 and 186:
Kap 11 Jämställdhet 183 läggning
Page 187 and 188:
Kap 11 Jämställdhet 185 Särskilt
Page 189 and 190:
Kap 11 Jämställdhet 187 2. Den an
Page 191 and 192:
Kap 11 Jämställdhet 189 på diskr
Page 193 and 194:
12 Medling, varsel och stridsåtgä
Page 195 and 196:
Kap 12 Medling, varsel och stridså
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
13 Arbetsmarknadslagstiftning Under
Page 237 and 238:
Kap 13 Arbetsmarknadslagstiftning 2
Page 239 and 240:
14 Medlingsinstitutets externa kont
Page 241 and 242:
Kap 14 Medlingsinstitutets externa
Page 243 and 244:
Bilaga 1 241 LO-förbundens yrkesve
Page 245 and 246:
Bilaga 2 243 Förändringar Svenska
Page 247 and 248:
Bilaga 2 245 genomsnittliga förtj
Page 249 and 250:
Bilaga 3 247 Bilaga 3 Urval av öve
Page 251 and 252:
Bilaga 3 249 Föreningen Vårdföre
Page 253 and 254:
Bilaga 3 251 Teknikarbetsgivarna ./
Page 255 and 256:
Bilaga 4 253 • AkademikerAllianse
Page 257 and 258:
Bilaga 5 255 Bilaga 5 Beräkningar
Page 259:
Bilaga 5 257 bransch). Eftersom fö
show all

AR14_20150219

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?