AR14_20150219

Kap 5 Konkurrenskraft 57
löneutvecklingen. Sedan 2011 har dock arbetskraftskostnaderna ökat något mer
i industrin jämfört med resten av näringslivet och i ännu högre grad om man
jämför med hela ekonomin, eftersom lönerna i offentlig sektor utvecklats
mycket svagt (diagram 5.5). Saneringen av de offentliga finanserna i flera
länder har innefattat frysta löner eller till och med lönesänkningar för
offentliganställda. De senaste fem åren har sålunda arbetskraftskostnaderna i
branscher som domineras av offentlig sektor också ökat klart långsammare än i
näringslivet. I Sverige har däremot sektorerna följt varandra väl och följaktigen
blir skillnaden gentemot Europa något större om man jämför hela ekonomin än
om man tittar på industrin eller näringslivet.
Diagram 5.5 Arbetskraftskostnader i euroområdet och Sverige
Årlig procentuell förändring, genomsnitt 2010-2014
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Industri
Privata
tjänster
Näringsliv
Offentlig
sektor
Hela
ekonomin
Euroområdet
Sverige
Källa: Eurostat Labour Cost Index
Den ekonomiska krisen har slagit väldigt olika i olika länder. Inte minst har
utvecklingen på arbetsmarknaden skiljt sig åt. Det är också naturligt att
lönebildningen påverkats av hur djup krisen blivit. Som framgår av tabell 5.6
har de länder som haft en kraftig uppgång i arbetslösheten också haft en tydlig
nedgång i löneökningstakten. I Grekland var arbetslösheten drygt 12 procentenheter
högre 2010–2014 jämfört med åren 2000–2009. Samtidigt minskade
arbetskostnadernas ökningstakt med drygt 8 procentenheter. I länder som
Österrike och Belgien, och inte minst Tyskland, utvecklades arbetsmarknaden
väsentligt bättre än i flertalet länder. I dessa länder ökade arbetskraftskostnaderna
ungefär lika mycket de senaste åren som före finanskrisen.
Möjligen kan man förvånas över att arbetskraftskostnaderna inte ökat mer i
Tyskland de senaste åren, med tanke på att arbetslösheten har minskat så pass
mycket.