AR14_20150219

210 Kap 12 Medling, varsel och stridsåtgärder
inte var tillfredsställande hade den parten rätt att säga upp det treåriga
Byggavtalet efter ett år med en månads uppsägningstid.
Programgruppen leddes av ett justitieråd från Högsta domstolen och uppdraget
var att utarbeta en rapport att levereras senast den 15 februari 2014. Gruppen
presenterade ett förslag om transparens i entreprenadkedjor att införas i
Byggavtalet. Härigenom skulle möjligheten öka att kontrollera vilka som är
underentreprenörer och att lön och ersättningar betalas. Däremot kunde
gruppen inte enas om att huvudentreprenören skulle ta ett ekonomiskt ansvar
för det fall en underentreprenör inte fullgjorde sina förpliktelser gentemot
arbetstagarna. I den delen krävde Byggnads att ett ”solidaransvar” efter den
modell, som finns i den norska lagstiftningen, skulle införas i Byggavtalet.
Något som BI ansåg vara både olämpligt och rättsligt omöjligt att reglera i
kollektivavtal.
Eftersom parterna var oense i frågan om huvudentreprenörsansvar sade
Byggnads upp Byggavtalet i förtid. Sedan förbundet varslat om stridsåtgärder i
slutet av mars 2014 tillsattes medlare.
Medlingen kom att kretsa kring frågan om huvudentreprenörsansvar. Medlarna
gjorde tidigt klart att ett solidaransvar av olika skäl var uteslutet, men att de
avsåg att utveckla programgruppens förslag och införa ett mer uttalat
huvudentreprenörsansvar i Byggavtalet.
Den lösning, som parterna slutligen accepterade och som innebar att en
storkonflikt i sista stund kunde undvikas, fick sammanfattningsvis följande
innehåll.
Huvudentreprenören ska hålla en aktuell lista på samtliga
underentreprenörer tillgänglig för Byggnads samt medverka till att reda ut
och lösa tvister mellan underentreprenörer och förbundet.
Om tvisten inte kan lösas och den berör en arbetsplats där medlemsföretag
i BI är huvudentreprenör har Byggnads rätt att hänskjuta tvisten till en
särskilt inrättad skiljenämnd. Nämnden ska besluta om betalnings–
skyldighet föreligger och – om så är fallet – fastställa beloppet.
Det fastställda beloppet ska utbetalas från en fond som finansieras av BI:s
medlemsföretag. Fonden har rätt att kräva tillbaka utbetalat belopp av
underentreprenören.
Avtalet för spårtrafiken
2013 års förhandlingar mellan Seko – Service och Kommunikationsfacket och
Almega Tjänsteförbunden om ett nytt branschavtal för spårtrafiken skedde mot
bakgrund av en pågående tvist mellan parterna om vilka anställningsvillkor
som ska gälla för personal som tagits över av en ny entreprenör/operatör efter
en trafikupphandling.
Problemet i tvisten mellan parterna hade sin grund i att löner och anställningsvillkor
var olika i de lokala kollektivavtal som gällde hos den tidigare
operatören och den nye operatören. För att undvika framtida tvister i samband
med entreprenörsbyten accepterade parterna medlarnas förslag om att tillsätta
en arbetsgrupp. Dess uppgift var att söka åstadkomma en enhetlig reglering
i branschavtalet. De nya reglerna skulle ersätta de olika lokala överenskommelser
som existerade hos de 70 företag som omfattas av branschavtalet.