AR14_20150219
AR14_20150219
AR14_20150219
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
126 Kap 6 Lönestatistik<br />
När det gäller förändringar av minimilöner, har sänkningen av de federala<br />
minimilönerna i USA under perioden 1979–1988 framförts som en förklaring<br />
till den ökade spridningen i den nedre delen av lönefördelningen. 48<br />
I avsnitt 5.10 analyseras statistik av minimilöner i några europeiska länder<br />
samt USA. En intressant observation är att länderna med lägst lönespridning<br />
saknar lagstadgade minimilöner (Sverige, Danmark och Italien saknar även<br />
allmängiltigförklaring av kollektivavtal, till skillnad från Finland och Norge).<br />
Det skall även tilläggas att det finns en rik litteratur om lägstalöners påverkan<br />
på sysselssättningen. En sammanställning av resultat från studier som specifikt<br />
studerar effekten av nivån på minimilöner och effekter på sysselsättningen har<br />
nyligen presenterats av Konjunkturinstitutet. 49 Studien visar att höjda<br />
lägstalöner inte nödvändigtvis medför en lägre sysselsättning, dock visar<br />
flertalet av de granskade studierna på en sådan effekt.<br />
Sammanfattningsvis kan man säga att forskningen inte entydigt kunnat<br />
identifiera en enskild orsak till nivåer och förändringar i lönespridningen.<br />
Troligtvis inverkar ett flertal av ovan beskrivna förklaringar.<br />
6.6 Att beräkna löneförändring med olika metoder<br />
Vilken som är den relevanta metoden för att mäta en löneförändring beror på<br />
vad som ska belysas. Om man är intresserad av att mäta den genomsnittliga<br />
löneutvecklingen ur företagets perspektiv bör strukturella förändringar<br />
inkluderas, liksom vid analyser av löneutvecklingens påverkan på inflationstakt<br />
och konkurrenskraft. Om syftet däremot är att mäta löneutveckling som en<br />
direkt följd av löneförhandlingar måste strukturella förändringar rensas bort.<br />
I detta avsnitt beskrivs hur olika statistikkällor och olika beräkningssätt<br />
påverkar resultaten vid beräkningar av löneutveckling.<br />
Strukturella förändringar påverkar genomsnittslönen<br />
En observerad löneförändring mätt med konjunkturlönestatistiken (KL) eller<br />
lönestrukturstatistiken (SL) kan bero på olika faktorer. En är löneutveckling<br />
som direkt följd av löneförhandlingar. En annan är strukturella förändringar,<br />
som till exempel att sammansättningen mellan olika yrkesgrupper har<br />
förändrats, vilket påverkar lönesumman och därmed den beräknade<br />
genomsnittliga lönen.<br />
Strukturella förändringar kan påverka löneutvecklingen både uppåt och nedåt.<br />
Exempelvis kan en ökning av antalet sysselsatta påverka genomsnittslönen<br />
nedåt, om de nyanställda har fått en lön som är lägre än genomsnittet på<br />
arbetsplatsen. Det omvända gäller om antalet anställda minskar på en arbetsplats,<br />
om de som slutat haft en lägre lön än genomsnittet på arbetsplatsen.<br />
Genomsnittslönen kan även påverkas uppåt av att rekryteringarna av<br />
högutbildad personal ökar, om dessa får en högre lön än genomsnittslönen.<br />
48 Carl och DiNardo, Journal of Labor economics nr 20, 2002.<br />
49 Se Lönebildningsrapporten 2014, Konjunkturinstitutet.
Change language