AR14_20150219

Kap 12 Medling, varsel och stridsåtgärder 221
Utländska företag
I sammanhanget kan noteras att avtalstvisterna med utländska företag praktiskt
taget har upphört. Som har framgått av tabellen 12.5 har inget medlingsärende
under åren 2009–2014 gällt utländska entreprenadföretag. Åren 2007 och 2008
handlade endast ett medlingsärende per år om utländska företag. I huvudsak är
det Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) som har varit part i tvister
med utländska företag.
Från Byggnads har rapporterats att i genomsnitt 40 utländska företag har blivit
avtalsbundna med förbundet varje år under perioden 2009–2013. Inte något av
dessa avtal föregicks av varsel om stridsåtgärder. Under 2014 tecknade
Byggnads 45 hängavtal med utländska företag och 11 blev avtalsbundna
genom inträde i en arbetsgivarorganisation.
Enligt uppgifter från Fora fanns totalt 251 hängavtal med utländska företag
registrerade i mitten av november 2013. Det har inte gått att få fram uppgifter
för 2014.
Sammanfattning – konflikt är undantag
Det som ovan redovisats ger vid handen att närmare 3 800 arbetsgivare blivit
bundna av hängavtal under 2014. Siffran är ingen totalsiffra utan avser enbart
LO-förbundens och Unionens hängavtal. Till detta kommer de 5 229 arbetsgivare
som blivit avtalsbundna med sju utvalda fackförbund genom att gå in i
en arbetsgivarorganisation, se tabell 12.8. Redan dessa uppgifter, som avser en
del av arbetsmarknaden, visar att drygt 9 000 kollektivavtalsanslutningar har
ägt rum under året. Det kan därför på goda grunder antas siffran för hela
arbetsmarknaden är några tusen högre och åtminstone landar på cirka 11 000.
Detta ska jämföras med hur ofta varsel utfärdades för att få till stånd
kollektivavtal.
Sådana varsel har utfärdats i 27 tvister och verkställts i sju, varav fyra gällt
bekvämlighetsflaggade fartyg. Med undantag för en blockad inom
måleribranschen och Finansförbundets konflikt med Svea Exchange har
stridsåtgärderna varit kortvariga. Varsel och stridsåtgärder för att åstadkomma
bundenhet av kollektivavtal är alltså undantag. En försvinnande liten del av
avtalsbundenheten åstadkommes genom varsel om stridsåtgärder och medling.
I likhet med tidigare år kan den svenska arbetsmarknaden även under 2014
betecknas som i det närmaste konfliktfri i detta avseende.
SAC:s varsel och stridsåtgärder
Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC) Syndikalisterna, är inte part
i kollektivavtal och organisationen är sålunda inte bunden av den fredsplikt
som följer av kollektivavtal. Detta förhållande har SAC utnyttjat. Varsel och
stridsåtgärder har använts som påtryckningsmedel i intressetvister om annat än
kollektivavtal och i rättstvister. SAC:s organisation bygger på ett starkt lokalt
självstyre. Beslut om stridsåtgärder fattas i princip av de berörda medlemmarna
på arbetsplatsen. När det i fortsättningen talas om SAC används för
enkelhetens skull namnet som en samlingsbeteckning oavsett var inom
organisationen som besluten om stridsåtgärder har fattats.