AR14_20150219

Kap 5 Konkurrenskraft 67
Löneökningen uppgår till 5 procent och övriga förbättringar som avsättning till
individuella konton är värda cirka 1 procent. Återgången till treårsavtal kan
möjligen ses som ett tecken på normalisering efter ”krisavtalen” 2010 och
2012. Därmed har Danmark gått samma väg som tidigare Finland och Sverige
där man nu är tillbaka till treåriga uppgörelser efter några år med kortare
avtalsperioder.
Lägre löneökningar i Norge – men fortsatt högre än i omvärlden
Avtalsrörelsen i Norge 2014 genomfördes som förbundsvisa förhandlingar.
Eftersom 2014 var huvudförhandlingsår omfattade förhandlingarna inte enbart
löner utan också andra frågor. För den fackliga sidan var en uppgörelse om
tjänstepensioner ett viktigt krav i 2014 års avtalsrörelse, där man ville få ett
avtal om förvaltningen av den obligatoriska tjänstepensionen. Någon konkret
uppgörelse om tjänstepensionerna kom dock inte till stånd men parterna enades
om att gemensamt utreda frågan. Löneförhandlingarna resulterade i ett
vägledande avtal inom industrin med en kostnadsram på 3,3 procent, inklusive
uppskattad löneglidning, enligt parterna. De efterföljande avtalen hamnade i
stort sett i linje med industriöverenskommelsen.
Tabell 5.13 Prognoser för löneökningar i Norge, procent
2013 2014 2015 2016
Norge Bank, december 2014 3,9 3,5 3,3 3,5
Statistik Sentralbyrå, december 2014 3,9 3,3 3,1 3,3
Källor: Norges Bank, SSB
Om löneökningarna stannar vid 3,3 procent 2014 skulle detta i så fall bli de
lägsta löneökningarna sedan 2005. BNP i fastlands-Norge beräknas ha ökat
med cirka 2,5 procent 2014. För 2015 räknar Statistisk Sentralbyrå med att
BNP-tillväxten bromsar in till bara 1 procent - den svagaste utvecklingen sedan
2009. Orsaken är framför allt förväntningar om kraftigt fallande investeringar
inom olje- och gassektorn. Samtidigt bedöms arbetslösheten öka en del från
låga nivåer. Löneökningstakten antas bli ungefär densamma som 2014 de
närmaste åren (tabell 5.13), det vill säga ungefär 1 procentenhet lägre än
genomsnittet den senaste tioårsperioden. Detta är dock fortfarande en högre
ökningstakt än vad som kan förväntas i konkurrentländerna. Samtidigt har den
norska kronen försvagats kraftigt som en följd av Norges Banks lättare
penningpolitik och raset i oljepriset, vilket innebär en klar lättnad för de norska
exportföretagen (diagram 5.11).