AR14_20150219
AR14_20150219
AR14_20150219
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
110 Kap 6 Lönestatistik<br />
Före sammanvägningen av förändringstalen kompletterar Medlingsinstitutet<br />
dessa, i möjligaste mån, med sådana löneförändringar som inte ger utslag<br />
i statistiken. Exempel på sådana är arbetstidsförkortningar som inte påverkar<br />
månadslönen samt engångsbelopp. 35<br />
Det direkta användningsområdet för konjunkturlönestatistiken är främst som<br />
underlag för ekonomisk analys och konjunkturbedömningar. Framförallt<br />
används statistiken av Medlingsinstitutet, Riksbanken, Konjunkturinstitutet,<br />
Finansdepartementet och aktörer på finansmarknaden för analyser och<br />
prognoser av löneutvecklingen i den svenska ekonomin.<br />
Konjunkturlönestatistiken är inte bara ett viktigt beslutsunderlag för<br />
konjunkturbedömare utan även en betydelsefull källa i det svenska statistiksystemet.<br />
För att underlätta för uppgiftslämnarna och undvika dubbelinsamling<br />
av uppgifter används konjunkturlönestatistiken indirekt, genom att uppgifter<br />
från undersökningen också får utgöra underlag för annan statistik som<br />
produceras av Statistiska centralbyrån (SCB). Det gäller till exempel<br />
Arbetskostnadsindex (AKI), Nationalräkenskaperna (NR),<br />
Konsumentprisindex (KPI) och undersökningen Företagens ekonomi.<br />
Statistik över utbetalda lönesummor<br />
Statistik över utbetalda lönesummor ligger utanför Medlingsinstitutets<br />
ansvarsområde. Uppgifter om lönesummor finns i företagens kontrolluppgifter<br />
till Skatteverket och i deras skattedeklarationer och dessa utgör huvudunderlag<br />
för de serier av lönesummor som ingår i Statistiska centralbyråns<br />
(SCB) nationalräkenskaper (NR). Utifrån dessa data och uppgifter om<br />
sysselsättning beräknas, av respektive användare, några av de mått som<br />
tillsammans med konjunkturlönestatistiken är de mest använda för att studera<br />
löneökningar. Lönemått som grundar sig på lönesummor och arbetade timmar<br />
har till exempel en framträdande plats i de analyser av löneutvecklingen som<br />
görs av Konjunkturinstitutet och Riksbanken. Vidare bygger OECD:s serier<br />
över förändringar i arbetskraftskostnader på lönesummor (inklusive kollektiva<br />
avgifter) och antalet sysselsatta eller antalet arbetade timmar enligt de olika<br />
ländernas nationalräkenskaper.<br />
Lönestrukturstatistiken<br />
Den årliga lönestatistiken, även kallad lönestrukturstatistiken, baseras på<br />
individuppgifter. Syftet med statistiken är att ge jämförbar information om<br />
lönestrukturen på arbetsmarknaden. Med hjälp av lönestrukturstatistiken kan<br />
frågor rörande lönenivå, lönestruktur och löneutveckling analyseras. Den<br />
används till exempel som underlag för Medlingsinstitutets olika jämförelser av<br />
mäns och kvinnors löner.<br />
Lönestrukturstatistiken är en årlig undersökning. För privat sektor genomförs<br />
en urvalsundersökning (se fördjupningsruta om lönestrukturstatistiken) och<br />
offentlig sektor totalundersöks. Mätperioden är september för privat sektor och<br />
staten samt november för kommuner och landsting. Statistiken är känslig för<br />
35 Se också avsnitt 6.3.
Change language