AR14_20150219

52 Kap 5 Konkurrenskraft
bristfällig att det anses meningslöst att göra några analyser av produktiviteten
där. Dataunderlaget för offentlig sektor i nationalräkenskaperna anses inte
heller vara ändamålsenligt. Även för delar av tjänstesektorn bör data
användas med försiktighet enligt kommissionen.
Produktivitetsproblemet i Danmark anses i huvudsak vara kopplat till
utvecklingen i tjänstesektorn, som inte bedöms vara tillräckligt
konkurrensutsatt. Den förhållandevis svaga produktivitetsutvecklingen i dansk
industri ses dock som ett mindre problem. Den danska industrin har en stor
andel produktion av livsmedel, läkemedel och maskiner – branscher med
förhållandevis låg produktivitet. Samtidigt har dansk industri haft en gynnsam
prisutveckling vilket kompenserar för denna svagare produktivitet.
Kommissionen avråder från att använda enhetsarbetskostnader som grund för
att mäta kostnadsmässig konkurrenskraft. Man menar att dessa kan öka
antingen för att lönerna stiger för mycket eller för att priserna på produktionen
ökar, såsom varit fallet i Danmark. Kommissionen anser därför att man
snarare bör se på utvecklingen av löneandelen än på
enhetsarbetskostnaderna. En stabil löneandel indikerar enligt kommissionen
att företagen inte har några kostnadsmässiga problem, oavsett utvecklingen
av enhetsarbetskostnaderna.
Den danska kommissionen definierar tre huvudområden där man ser framför
sig att åtgärder kan sättas in. Det första området är åtgärder som syftar till att
stärka konkurrens och internationalisering – inte minst i tjänstesektorn. Det
andra huvudområdet är åtgärder som syftar till att förbättra utbildningens
kvalitet och anpassning till arbetsmarknadens krav. Det tredje huvudområdet
är åtgärder som ska skapa bättre ramar för nya lösningar och effektiviseringar
inom den offentliga sektorn. För samtliga dessa tre områden föreslås ett antal
konkreta förslag till förbättringar.
Med inspiration från Danmark inrättades en produktivitetskommission också i
Norge i fjol. I Norge har produktiviteten försvagats tydligt efter 2005, det vill
säga ungefär vid samma tidpunkt som i Sverige. Samtidigt har Norge haft en
kraftig ökning av sysselsättningen, som i hög grad drivits av en stor
invandring. Detta är en trend som också uppvisar likheter med utvecklingen i
Sverige. Utgångspunkten för den norska produktivitetskommissionen är för
det första att analysera orsaker till det senaste decenniets svaga
produktivitetstillväxt. Kommissionen ska också identifiera speciella
problemområden inom såväl privat som offentlig sektor. I en andra fas är
tanken att kommissionen ska koncentrera sig på ett urval problemställningar
och föreslå konkreta åtgärder.
Det är oklart vilka långsiktiga effekter de senaste årens utdragna lågkonjunktur
får på produktivitet och tillväxt. EU-kommissionen bedömer till exempel i sin
prognos från hösten 2014 att den svaga produktivitetstillväxten, som kunde
noteras redan innan finanskrisen 2008, försämrats ytterligare som en följ av
fallande investeringar de senaste åren. Till detta kommer att den högre
strukturella arbetslösheten också bidrar till att försvaga den underliggande
BNP-tillväxten i Europa. Enligt EU-kommissionen skulle den underliggande,
eller potentiella, tillväxten i euroområdet vara så låg som drygt en halv procent
de närmaste åren och i EU bara 1 procent.
För Sverige anger EU-kommissionen en potentiell tillväxt på 2 procent. Denna
uppskattning för Sverige är i linje med den bedömning som Konjunktur-