AR14_20150219

Kap 7 Inför förhandlingarna 2014 141
Lönesättning
Som framgår av tabellen omfattades vid ingången av år 2014 de flesta anställda
av avtal som saknar individgarantier (avtalskonstruktionerna 1, 2 och 4). Dessa
avtalskonstruktioner omfattade tillsammans 58 procent av de anställda 58 .
Det var emellertid stora skillnader mellan sektorerna. Inom kommuner,
landsting och staten förekom inte individgarantier i de centrala löneavtalen,
medan sådana garantier var vanliga inom privat sektor (avtalskonstruktionerna
3, 5, 6 och 7). I privat sektor omfattades 65 procent av de anställda av avtal
med någon form av individgaranti. Av tabellen framgår också att det är
vanligare med individgarantier i i LO-förbundens avtal.
Lönebildning
Avtal med ett centralt specificerat löneökningsutrymme (avtalskonstruktionerna
4–7) omfattade tillsammans 62 procent av de anställda.
Sådana avtal var betydligt vanligare i arbetaravtal (95 procent av de anställda)
än i tjänstemannaavtal (23 procent av de anställda). Avtalskonstruktionerna
förekom med ett enda undantag enbart inom privat sektor. Det undantaget var
huvudöverenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting och
Svenska Kommunalarbetareförbundet.
7.2 Avtalen inom industrin 2013 bildade norm
De kollektivavtal som tecknades under 2014 präglades av de 55 avtal mellan
Industriavtalets parter som träffades i början av april 2013. Det kan därför vara
på sin plats med en kort sammanfattning av innehållet i dessa avtal. 59
Avtalen inom industrin blev treåriga (36 månader) och innebar ökningen av
arbetskraftskostnaden blev sammanlagt 6,8 procent, vilket därmed blev normen
för i de avtal som tecknades på andra områden under fortsättningen av 2013
och också i de avtal som tecknades under 2014.
I flera avtal var löneökningarna högre än ”märkets” 6,8 procent, men detta
kompenserades med olika typer av avräkningar. Vanligt förekommande
åtgärder var att förlänga avtalsperiodens längd eller att räkna upp avtalets
lägstlöner och andra ersättningar med mindre än normen på 6,8 procent.
Andra kostnadshöjande åtgärder där avräkning skedde från avtalsvärdet
rörde föräldraledighet och delpension.
I ett flertal kollektivavtal för såväl arbetare som tjänstemän utökades
föräldralönen.
58 Se fördjupningsruta om hur Medlingsinstitutet beräknar hur många anställda som omfattas
av kollektivavtalen, Bilaga 4.
59 Avtalen beskrivs utförligare i ”Avtalsrörelsen och lönebildningen 2013”.