AR14_20150219

Sammanfattning
Arbetsmarknadsåret 2014 blev förhållandevis stabilt med ökande
reallöner, få medlingar och konflikter och en stigande sysselsättning.
Den internationellt konkurrensutsatta sektorns norm för löneökningarna
påverkade de avtal som träffades och genomsyrar hela
arbetsmarknaden direkt eller indirekt.
Arbetsmarknaden präglades under året av en förbättrad situation med ökad
sysselsättning, färre varsel om uppsägning på grund av driftsinskränkningar
och ett minskat antal inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. I slutet av
december var 385 000 personer registrerade hos Arbetsförmedlingen, en
minskning med 26 000 jämfört med ett år tidigare. När siffrorna för hela året
presenterades visade SCB:s säsongrensade och utjämnade data för december en
ökad sysselsättning, men den motsvarades inte av en lika stor minskning av
arbetslösheten. Arbetskraften ökade och en stor del av dem som sökte sig till
arbetsmarknaden tillhörde grupper med svårighet att få jobb.
Utvecklingen med minskande fackligt medlemskap har vänt. De senaste
siffrorna för yrkesverksamma medlemmar i fackförbunden är från årsskiftet
2013/2014 och visar en sammanlagd ökning med 12 000 medlemmar. Antalet
medlemmar i TCO- och Sacoförbunden ökade totalt sett under år 2013 medan
antalet medlemmar i LO-förbunden totalt sett minskade. Svenska
Kommunalarbetareförbundet har flest yrkesverksamma medlemmar med cirka
drygt 500 000 efter att ha ökat med 3 621. Fackförbundet Unionen ökade mest
med 22 118 yrkesverksamma medlemmar.
Organisationsgraden bland arbetstagarna har stabiliserats kring 70 procent.
Men även om den fackliga organisationsgraden har stabiliserats ökar
skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän. Bland arbetarna är 66 procent
medlemmar i en facklig organisation. Bland tjänstemännen är organisationsgraden
73 procent. Ändå täcks 90 procent av landets anställda av kollektivavtal
eftersom de har en arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal.
Den globala tillväxten år 2014 blev svagare än många bedömare räknade med
i början av 2014. Världshandeln bedöms ha ökat något mer 2014 än under de
två föregående åren, men tillväxten var ändå svag i ett historiskt perspektiv.
Den svaga utvecklingen, i synnerhet i Europa, tyngde svensk export, medan
den inhemska efterfrågan gynnades av god reallöneutveckling och stigande
tillgångspriser.
Konjunkturlönestatistiken visar en ökning av de inrapporterade lönerna med
2,8 procent för både näringslivet och hela ekonomin till och med oktober 2014.
De siffrorna kan revideras uppåt när bland annat retroaktiva löner rapporteras.
Prognosen för reallöneökningen år 2014 pekar mot 3,1 procent, vilket till stor
del förklaras av att inflationen fortsatt att röra sig strax under nollstrecket. Den
låga inflationen föranledde Riksbanken att under året stegvis sänka reporäntan
ned till noll.
Konkurrenskraften för den svenska exportindustrin utmanas av att
produktivitetstillväxten bromsat in kraftigt och att arbetskraftskostnaderna i
Sverige fortsatt att öka mer än i våra konkurrentländer. Samtidigt fortsätter