AR14_20150219

212 Kap 12 Medling, varsel och stridsåtgärder
överstiger den i våra viktigaste konkurrentländer och i så liten utsträckning
som möjligt ge upphov till arbetsmarknadskonflikter som orsakar kostnader
eller negativa effekter för tredje man.
Avtalsrörelsen 2014 har varit av högst begränsad omfattning. Det gäller såväl
antalet avtal som antalet arbetstagare. Ökningen av arbetskraftskostnaden i de
treåriga avtal som träffades 2013 inom industrin blev normerande för de avtal
som slöts under 2014. Utfallet av avtalsförhandlingarna under 2014 har inte
påverkat svenska företags förmåga att konkurrera på den internationella
marknaden.
Effekterna av varsel och stridsåtgärder kan mätas med olika måttstockar och
beskrivas från skilda utgångspunkter. I det följande redovisas några aspekter.
Förlorade arbetsdagar
Ett internationellt mått för att mäta stridsåtgärder på arbetsmarknaden är antalet
förlorade arbetsdagar. Det är ett objektivt mått som möjliggör jämförelser
mellan länder. Däremot säger det inget om de ekonomiska konsekvenserna av
arbetsnedläggelser (strejk och lockout). Även andra stridsåtgärder än
arbetsnedläggelse innebär en ekonomisk påtryckning på motparten, men
uppgifter om sådana stridsåtgärder samlas inte in och redovisas inte i den
internationella konfliktstatistiken.
När förlorade arbetsdagar på grund av konflikt summeras för avtalsrörelsen
2014 kan det konstateras att det rör sig om 2 845 dagar. Det är fler dagar
jämfört med tidigare år när avtalsrörelsen haft ungefär samma begränsade
omfattning. I likhet med avtalsrörelserna under senare tid är det även 2014 en
enskild konflikt som står för de allra flesta dagarna. Det är konflikten mellan
Seko och Almega Tjänsteförbunden om avtalet för spårtrafiken. I den
förlorades 2 573 dagar.
År 2010 var huvuddelen (26 450) av de närmare 29 000 förlorade dagarna
hänförliga till en två veckor lång konflikt inom massa- och pappersindustrin.
Även 2012 var det en enda konflikt som svarade för merparten av de förlorade
dagarna. Av drygt 37 000 dagar totalt förlorades 32 378 i tvisten mellan
Svenska Byggnadsarbetareförbundet och VVS Företagen/Plåtslageriernas
Riksförening. År 2013 var det konflikten mellan Svenska Kommunalarbetareförbundet
och Bussarbetsgivarna som stod för 5 213 av de 6 192 arbetsdagar
som förlorades under avtalsrörelsen.
Att en stridsåtgärd ska få ekonomiska konsekvenser är en självklarhet. Syftet
med åtgärden är att utöva påtryckning på motsidan. Uppnås inte den effekten,
har åtgärden förfelat sitt syfte. Med i bilden finns naturligtvis också att valet av
stridsåtgärd många gånger styrs av målsättningen att påtryckningen på
motparten ska ske med så liten uppoffring som möjligt för egen del.
Varsel är en påtryckning
Redan ett varsel om stridsåtgärd utgör givetvis också en påtryckning, under
förutsättning att den varslade stridsåtgärden är av sådan beskaffenhet att den
sätter press på den part den riktas mot. I vissa fall kan ett offentliggjort varsel
få samma ekonomiska effekt som en verkställd stridsåtgärd. Så är exempelvis
ofta fallet med varsel om arbetsnedläggelse inom flyget och sjöfarten, där