AR14_20150219

114 Kap 6 Lönestatistik
Eftersom lönebegreppen inte är enhetliga väger Medlingsinstitutet samman
förändringstal och inte nivåer. Detta medför att förskjutningar mellan andelen
arbetare och tjänstemän, samt mellan näringsgrenarnas inbördes storlek inte får
genomslag i de redovisade förändringstalen.
Tabell 6.1 Löneutveckling sektorvis 2014
Procentuell förändring från motsvarande månad föregående år inkl. övertidstillägg för arbetare
i privat sektor
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt Genomsnitt
Industri 2,9 2,5 2,0 2,6 2,6 2,3 2,4 2,2 2,3 2,2 2,4
Byggnadsverksamhet
3,1 3,6 2,8 2,8 3,8 2,7 3,4 3,0 2,8 2,5 3,1
Handel 4,9 4,6 4,5 4,9 4,5 4,3 4,4 4,8 4,1 4,3 4,5
Transport 2,0 1,9 1,6 2,6 2,4 2,9 2,6 2,6 2,6 2,3 2,3
Hotell och restaurang 3,2 3,0 3,0 3,3 2,3 2,3 3,0 2,6 1,7 2,2 2,7
Information och
kommunikationer 1,9 1,7 2,2 2,1 1,8 1,7 1,4 1,1 1,7 2,3 1,8
Finans och försäkring 2,1 1,9 0,9 1,0 1,0 0,8 2,6 1,0 1,5 1,6 1,4
Fastighet, uthyrning 4,4 5,2 4,4 5,1 4,8 5,0 4,6 4,2 3,6 3,6 4,5
Juridisk och ekonomisk
verksamhet 3,5 3,4 3,0 3,1 2,6 1,9 2,2 2,5 1,8 1,9 2,6
Vård och omsorg 4,6 3,4 3,1 2,7 2,2 1,7 1,1 1,8 2,0 1,8 2,4
Utbildning, kultur och
service 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,6 1,6 1,4 1,4 1,3 1,5
Övrigt näringsliv 3,4 3,2 3,0 3,3 3,0 2,8 2,9 2,8 2,6 2,7 3,0
Näringslivet 3,2 3,1 2,7 3,1 3,0 2,7 2,8 2,7 2,5 2,6 2,8
Kommuner 2,7 2,6 2,6 2,7 2,9 2,8 2,8 2,9 2,8 2,7 2,7
Landsting 3,0 3,0 2,9 2,8 2,9 2,8 2,7 2,7 2,6 2,6 2,8
Kommunal sektor 2,8 2,7 2,7 2,7 2,9 2,8 2,8 2,8 2,8 2,6 2,8
Staten 2,4 2,5 2,5 2,2 2,4 2,3 2,2 2,2 2,3 0,4 2,1
Totalt hela ekonomin 3,1 3,0 2,7 2,9 2,9 2,7 2,7 2,7 2,6 2,4 2,8
Källa: Medlingsinstitutet
I tabell 6.1 redovisas utfallen enligt konjunkturlönestatistiken för perioden
januari–oktober 2014 som de nu (januari 2015) föreligger.De hittills uppmätta
löneökningarna uppgår till 2,8 procent för såväl näringslivet som för hela
ekonomin. Utbetalning av retroaktiva löner bedöms påverka utfallen i
förhållandevis liten utsträckning. Ett skäl till detta är att 2014 var ett
avtalsmässigt mellanår och att lönerevisionerna normalt släpar efter mindre
under sådana år än under stora avtalsår som till exempel 2013 eller 2010. Detta
illustreras i diagram 6.1 som visar att en förhållandevis hög andel av företagen
hade betalat ut löner i enlighet med innevarande års lönerevisioner. Andelen
var också hög under ”mellanåren” 2009 och 2011. Den höga andelen 2012,
som var ett stort avtalsår, kan delvis förklaras av att revisonstidpunkterna i
många avtal låg tidigare på året än normalt. Dessutom var de normerande
avtalen inom industrin klara redan i december 2011.