AR14_20150219
AR14_20150219
AR14_20150219
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
124 Kap 6 Lönestatistik<br />
Diagram 6.8 Lönespridning i ett internationellt perspektiv 1992–2013<br />
6<br />
5<br />
År 1990-94 År 1995-99 År 2002 År 2012<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
Sverige<br />
Italien<br />
Norge<br />
Finland<br />
Danmark<br />
Nederländerna<br />
Frankrike<br />
Tyskland<br />
Australien<br />
Storbritannien<br />
Polen<br />
USA<br />
Källor: OECD Earnings database, OECD Employment Outlook 2004<br />
Av diagram 6.8 framgår att Sverige, Italien, Norge, Finland och Danmark hade<br />
en relativt låg lönespridning år 2012, percentilkvoten för dessa länder varierar<br />
med mellan 2,3 och 2,9. Exempel på länder där lönespridningen var relativt<br />
hög är USA och Polen. I USA var lönen för de löntagare i den högsta decilen<br />
minst 5,2 gånger så hög som för löntagare i den lägsta. I ”mittengruppen” där<br />
måttet på lönespridning varierar mellan 2,9 och 3,6 återfinns Holland,<br />
Frankrike, Tyskland, Australien och Storbritannien.<br />
Med undantag för Frankrike och Italien kan en trend med ökande lönespridning<br />
sedan 1990 observeras i de flesta av länderna. Ökningen, mätt i procentenheter,<br />
har varit störst i Danmark, Polen och USA, där kvoten ökat med mellan 0,7 och<br />
1,1 procentenheter. I Sverige har kvoten under den observerade perioden ökat<br />
med drygt 0,2 procentenheter.<br />
Att spridningen i en lönefördelning ökar kan dels bero på att andelen löntagare<br />
med låga löner ökar och dels på att andelen löntagare med höga löner ökar,<br />
eller en kombination av dessa orsaker.<br />
I forskningslitteraturen har ett antal olika förklaringar till den ökade<br />
lönespridningen lyfts fram. Orsakerna kan grovt sett delas upp i marknadsförklaringar<br />
(förändringar i efterfrågan respektive utbud av olika typer av<br />
arbetskraft) samt förklaringar som betonar institutionella faktorer. 44<br />
När det gäller förklaringar som betonar förändringar i efterfrågan av olika typer<br />
av arbetskraft framhålls ofta ökad internationell handel, teknologisk utveckling<br />
samt förändrade organisationsformer som viktiga. Dessa förklaringar har<br />
gemensamt att de alla innebär att efterfrågan på utbildad eller kvalificerad<br />
arbetskraft ökar i jämförelse med efterfrågan på mindre kvalificerad<br />
44 Se exempelvis Katz, L. och D. Autor, ”Changes in the Wage Structure and Earnings<br />
Inequality” i Ashenfelter, O. D. Card, Handbook of Labor Economics, Vol 3A, Elsevier Science,<br />
North-Holland, 1999.
Change language