AR14_20150219

166 Kap 10 Normen och den lokala lönebildningen
normen. I debatten förekommer både de som hävdar att det är enda vägen att
förändra det relativa löneläget och andra som anser att lokal lönebildning kan
vara ett sätt att använda normen som trampolin för att nå högre lönenivåer på
bekostnad av andra. Parterna i den internationellt konkurrensutsatta sektorn har
gett uttryck för att de inte har någon anledning att vara först ut i avtalsrörelsen
om deras överenskommelser blir ett golv för andra.
Central lönebildning är inte heller nödvändigtvis en garanti för att normen
följs. I debatten finns röster som påpekar att avtalen inom industrin bara anger
en lägsta nivå och att löneglidning gör att industrins parter kan överskrida sin
egen norm.
Alternativa avtalskonstruktioner
I flera avtal förekommer alternativa avtalskonstruktioner. Det kan innebära att
om parterna på lokal nivå föredrar lokal lönebildning finns det öppningar för
det i det centrala avtalet. På hela arbetsmarknaden finns det cirka 50 avtal med
sådana öppningar. Hur vanligt det är att den alternativa lönemodellen tillämpas
har Medlingsinstitutet ingen information om. I Medlingsinstitutets sammanställningar
väljs den avtalskonstruktion som omnämns först i avtalet, vilket
betyder att förekomsten av alternativa lönemodeller inte beaktas i sådana
redovisningar.
Parterna inom Industriavtalet står för 35 av de cirka 50 avtal som innehåller en
alternativ lönemodell. Unionen har tecknat merparten av dem.
Mer om lokal lönebildning
Hur de olika avtalskonstruktionerna fördelas efter sektor beskrivs i tabell 9.5.
Tabell 10.1 visar närmare den lokala lönebildningens (avtalskonstruktionerna
1–3) omfattning i de olika sektorerna. Privat sektor är mer detaljerat beskriven
än i tabell 9.5.