AR14_20150219

182 Kap 11 Jämställdhet
Resultaten liknar dem som erhölls vid standardvägning i tabell 11.3. Även där
hade tjänstemännen i privat sektor den största löneskillnaden och kommunerna
den lägsta. Den standardvägda löneskillnaden är i de flesta fall något större,
vilket kan bero på att standardvägning inte har möjlighet att ta hänsyn till lika
detaljerad information som regressionsanalysen.
Några slutsatser
Utifrån analysen i avsnitt 11.6 kan några viktiga slutsatser dras. Val av metod
och vilka lönepåverkande faktorer man väljer att ta hänsyn till påverkar hur
stor den beräknade löneskillnaden mellan män och kvinnor blir. Dessutom
åskådliggörs att bara för att hänsyn tas till fler faktorer, behöver det inte betyda
att löneskillnaden minskar. Hur löneskillnaden påverkas beror på vilka värden
män och kvinnor har på de förklarande faktorerna. Om till exempel fler
kvinnor har högre utbildning än männen ökar löneskillnaden när hänsyn tas till
den faktorn (se rad 2, tabell 11.6).
Av de olika faktorer som har beaktats är det yrke som ger det enskilt största
bidraget till att förklara löneskillnaden mellan kvinnor och män. Detta framgår
till exempel när man tittar på hur stor andel av den genomsnittliga löneskillnaden
på 11,1 procent som de olika faktorerna förklarar. Skillnader i ålder,
utbildning, sektor, branschtillhörighet, företagsstorlek samt tjänstgöringsomfattning
förklarar tillsammans knappt en fjärdedel av den genomsnittliga
löneskillnaden mellan könen. 103
När beräkningen dessutom tar hänsyn till yrkestillhörighet ser vi däremot att
löneskillnaden minskar betydligt. Yrke och övriga faktorer förklarar
tillsammans mer än hälften av löneskillnaden mellan kvinnor och män. 104
Andelen av löneskillnaden som förklaras ökar alltså väsentligt när yrke läggs
till. Att kvinnor och män arbetar i olika yrken och att dessa yrken har olika
lönenivåer är således en viktig förklaring till att kvinnors och mäns löner
skiljer sig åt 105 .
11.8 Lönediskriminering
Det finns en ganska spridd uppfattning om att den officiella lönestatistiken kan
ge svar på frågan om det förekommer lönediskriminering på arbetsmarknaden
och hur omfattande den i så fall är.
Vad är diskriminering enligt diskrimineringslagen?
Sedan den 1 januari 2009 gäller diskrimineringslagen, som ersatte
jämställdhetslagen och sex andra lagar på diskrimineringsområdet. Lagens
ändamål är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter
och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
103 Beräknat som 1-(8,4/11,1) ger en förklaringsgrad på 24,3 procent av skillnaden på
11,1 procent. Se tabell 11.6 .
104 Beräknat som 1-(5/11,1) vilket ger en förklaringsgrad på 55 procent. Se tabell 11.6.
105 För en fördjupad analys om skillnader i yrkestillhörighet mellan män och kvinnor se ”Vad
säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2008?”,
Medlingsinstitutet (2009). Finns att ladda ned på www.mi.se.