04.03.2015 Views

AR14_20150219

AR14_20150219

AR14_20150219

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Kap 5 Konkurrenskraft 75<br />

Diagram 5.14 Löneandelar i tillverkningsindustrin<br />

Index 2000=100<br />

130<br />

125<br />

120<br />

115<br />

110<br />

105<br />

100<br />

95<br />

90<br />

85<br />

80<br />

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013<br />

Euroområdet Danmark Tyskland<br />

Finland Sverige Norge<br />

Källor: Eurostat, SCB<br />

Som framgår av diagram 5.14 framstår den svenska konkurrenskraften som<br />

mindre stark med detta sätt att mäta än om man använder enhetsarbetskostnader.<br />

Till exempel har löneandelarna ökat mindre i både Danmark<br />

och Norge än i Sverige, trots att enhetsarbetskostnaderna ökat väsentligt mer i<br />

dessa länder än i Sverige. Utvecklingen av löneandelarna visar också, i likhet<br />

med enhetsarbetskostnaderna uttryckt i svenska kronor, att den svenska<br />

industrins konkurrenskraft försvagats de senaste åren.<br />

5.4 Arbetskraftskostnadens nivå<br />

Inledningsvis jämfördes utvecklingen av arbetskraftskostnader i Sverige och<br />

i konkurrentländerna. I detta avsnitt jämförs arbetskraftskostnadernas nivå.<br />

Denna typ av data är osäkrare och sämre belyst än utvecklingen över tid.<br />

En av de främsta källorna för arbetskraftskostnadernas nivå är Labour Cost<br />

Survey (LCS) från Eurostat. Det är en EU-undersökning som görs vart fjärde<br />

år 25 . En annan källa är de beräkningar som amerikanska Conference<br />

Board/BLS gör. Beräkningarna bygger på respektive lands förtjänststatistik<br />

(för Sverige är huvudkällan konjunkturlönestatistiken). Ytterligare ett sätt att<br />

mäta arbetskraftskostnadernas nivå är att använda data från ländernas nationalräkenskaper.<br />

I nationalräkenskaperna finns uppgifter om såväl lönekostnader<br />

som andra arbetskraftskostnader, liksom antalet arbetade timmar.<br />

För vissa länder, till exempel Sverige, kan nivåerna mellan de olika källorna<br />

skilja sig åt avsevärt. 26 Generellt borde nivåerna i LCS hamna något högre än<br />

Conference Board eftersom det är ett bredare mått på kostnader. En<br />

begränsning med statistiken från Conference Board är å andra sidan att den<br />

25 Se avsnitt 6.1.<br />

26 Se fördjupning ”Höga svenska arbetskraftskostnader – men hur höga?” i årsrapporten<br />

Avtalsrörelsen och lönebildningen 2013, sidan 75.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!