JUAN PLAZAOLAOHARRAK1. J.M. BARANDIARAN, Antigüedad del País Vasco. 1039. Obras Completas, XII, 65-67.2. C. de la RUA, “Revisión de los cráneos prehistóricos de Urtiaga”. Muniben. 1988, eranskinean 6. alea,269-280. or.3. J. ALTUNA eta C. de la RUA, “Dataciones absolutas de los cráneos del yacimiento prehistórico deUrtiaga”. Munibe 41ean, 1990, 23-28. J. M. Barandiaranek ere 1954.ean jada zehazten zituen berebaieztapenak: Paleolitikoaren azken aldian “euskal antropologia motaren zirriborroak ...Haiek euskalartzainen arbasotzat har daitezke”. Deban 1954.4. J. ALTUNA, “La race basque”. Etre basque-n. (Toulouse 1983) 95 or. Orain dela 30 urte jada, JuanMaluquer de Motesek bazioen Brontze Aroaz geroztik hiru edo lau arraza motatako taldeak bazirela,non <strong>Euskal</strong> Herrira erromatarrak sartu zirenean ezin esan zitekeela arraza batasun jakin bat bazenik.Horregatik, “neolitiko eta eneolitiko aztarna gutxi batzuetan oinarritutako agirietako arraza ezaugarribatzuk euskal arrazaren osaketa inposatzea harritzekoa izateaz gainera, Herriko antropologiaren misteriohandietako bat ere dela”. “<strong>Euskal</strong>dunon osaketaren arazoari buruzko hausnarketak”. En Problemas dela Prehistoria y la Etnologia vascas. “IV Simposyum de Prehistoria Peninsular. Iruñea 1966, 115-126. or.5. Arkeologiak, Prehistoriako azken aldian, zabalkunde bat eman zela pentsatzeko nahiko agiri ekarri du,Europako erdialdetik mediterraniar kostaldera iritsiz eta hortik <strong>Euskal</strong> Herrira sartuz; eta bere eraginaHerriaren zatirik hegoaldekoenean txertatzen da, kultur mailan nabaritzen da batez ere, baina, ezbiologi mailan. C. de la RUA, El poblamiento del Pais Vasco desde la antropología biológica. ILLUNZAR 94ean . Problemática de la reconstrución del poblamiento en el Pais Vasco. Un enfoque interdisciplinar.(Gernika 1993) 79-85 or. Ikus baita ere P. RIQUET, “Anthropología aquitaino-vasconne”. Bulletin du MuséeBasque-en 92. znb.; Philippe GARDES, “Les piémonts pyréneenns accidentaux: unité ou pluralité culturelleau début de l´âge des métaux. Congrès du C.T.N.S.en, Paue 1993.6. Ana CAVA, “El Neolítico en el País Vasco”. Munibe 42, 1990, 103. or.7. J. M. APELLANIZ, “Neolítico y Bronce en la costa cantábrica. V.V.n, Prehistoria en la cornisa cantábrica.(Santander 1975) 205. or.8. I. BARANDIARAN eta E. VALLESPI, Prehistoria de Navarra. (Iruñea 1980) 224. or. Ikus baita ere, E.VALLESPI,“La romanización del Pais Vasco”. E. D. 46an, 1972, 41 or. eta ondorengoak.9. A. MARCOS POUS, “Nafar eskualdean euskaldun, indoeuropear eta erromatarren arteko kultur harremaneiburuzko eskema”.Problemas de la Prehistoria Peninsular-en.”Actas del IV Simposyum”en (Iruñea 1966)172. or.10. J. J. ZAYAS, “ Baskoien alorreko erromatarren populatzea”. Los vascos de la Antigüedad-en. 1994.gokatedra, 13-21. or. Ikus baita ere Maluquer de Motesen iritzia gure 4. oharrean.11. A. BELTRAN, “Porto Badisco-ko kobazuloko pinturak eta haitzetako arte eskematiko espainiarra”.Zephirus-en 37-38, 1984-1985, 217-225 or.12. J. ALTUNA, Arte Vasco. Donostia 1982, 35 or. Ikus baita ere J. BARANDIARAN, “El proceso de transiciónEpipaleolítico-Neolítico en la cueva de Zatoya”. P. V. n 146,1077, 5-46 or.13. “Iberiar Penintsulan eskematiko artearen arazoei hitzaurrea”. Zephirus 36.ean,1983, 8. or.14. A. BALDEON eta E. BERGANZA, El yacimiento epipaleolítico de Kukuma. (Gasteiz 1976) 34. or.15. F. JORDA CERDA, “Iberiar Penintsulako prehistoriako eskematismoaren kronologia eta aldikotasuna”.Zephirus 36.ean,1983, 27-35 or.16. F. JORDA CERDA, Introducción a los problemas del arte esquematico de la Península Ibérica, 9. or.17. José I. VEGAS ARAMBURU, “Arte potpaleolitico en el Pais Vasco”. Munibe 42an, 1990,192. or.18. A. LLANOS, “La Hoya. Un poblado de la Edad del Hierro”. V.V.n. Los Celtas en la Península Ibérica,Arkeologiako aldizkaria. Zugarto, 1991.19. J.I. VEGAS, A.c., 190. or. Kokapen hauen topologia eta hirigintzako alderdian eta beren ugaritasuna <strong>–</strong>lautadan, lur-muturrean, harkaitzean, muinotan edo mendixketan<strong>–</strong> Ikus A. LLANOS, “Urbanismo yarquitectura en al primer milenio antes de Cristo”. V.V. n: El habitat en la historia de Euskadi. (Bilbo 1981),49-64. or.20. A. LLANOS, A. c., 116. or.21. Excavaciones en Navarra. III. libk. (Iruñea 1954). La Hoya (Araba) eta Nafarroako Kortesetako aurkikuntzabikainek, giza taldeen hiritar zibilizazioaren egoera oso ugaria izango zela irizten zutenei badirudi arrazoiematen diela, hasi “atzerapenezkoak” kalifika litezkeen egoeratatik <strong>–</strong>kastroetako gehiengo giroa<strong>–</strong>bertan jaiotakoen oppida, atatus protourbano aurreratu bat arte, hau agian Hoyan soilik eman zena.(Eliseo GIL ZUBILLAGA, El instrumental metalíco en época romana en Alaba. Testimonio de actividadesdomésticas y profesionales. 1 0 Coloquio Intrn. Sobre la Romanización de <strong>Euskal</strong> Herria. T.II. Isturitze 9an,1997, 559. or.22. J. MALUQUER DE MOTES, El yacimiento hallstático de Cortes de Navarra. (Iruñea, 1954), 2 liburuki.23. Onartu dezakegu hirugarren milurteko betean “ euskal alderdiko biztanleriak, lehendabizi sartaldetiketa hegoaldetik eta ondoren kataluniar sartalde aldetik zetozen giza taldeei esker berekin zekartenerritual megalitikoa beretzat hartu zuela”. MALUQUER DE MOTES, Consideraciones... IV Symposium-en115-115; berdin, Notas sobre cultura megalítica navarra. (Iruñea 1963); ikus baita ere Teresa ANDRESRUPEREZ, “Las extructuras funerarias del neolitico y el Eneolitico en la cuenca media del Ebro:Consideraciones críticas”. P.V.n 1977, 38 znb., 65-129 or.24. Gehienetan uste izaten da Carnac-eko (Bretainia) hiru pieza itzaleko trikuharri erraldoia banakakohilobia zela.62 — EUSKAL ARTEAREN HISTORIA I
2. LEHEN ARTE ABSTRAKTOA25. J.M.Apellanizek bere Corpus de materiales prehistoricos... delakoan, zeramikari zegokiolarik nahiagoizan zuen geografi banaketaren arrazoiengatik, bi talde hauek izen hauekin bereiztea “SantimamiñekoTaldea” eta “Los Husos-eko taldea”.26. Ikus, trikuharrien tipologia ugariei buruzko azterketa oso osatua den, Juan Jose VIVANCOren,“Orientación y tipologia de los dólmenes de montaña y de valle”.E.A.A. 10 ean.1981,67-144 or.27. Apellanizen “Corpus”ean (Munibe, eranskina 1973) 302 trikuharri katalogatzen dira. Carta Arqueológicade Vizcaia-n 1984.goan, J.Gorrotxategi eta Mª Jose Yarrituk lurralde honetan bakarrik, trikuharri etatumuluen artean ehun bat jasotzen zituen. Armendarizen katalogoan, 1987.goan ( M.Teresa Andres, “Elfenómeno dolménico en el Pais Vasco”. Munibe 42an, 141-152. or.) 800 tik gora dira.28. Bereziki ikasgarriak eta garrantzizkoak dira J.Migel Barandiaranek aurkeztutako El Sotilloko (ErrioxaArabarra) eta San Martingo (Biasteri) trikuharriei buruzko berak zuzenduriko miaketen txostenak:Investigaciones arqueológicas en Alaba 1957-1968. (Gasteiz 1971) 135-173 or.29. J. MALUQUER DE MOTES, “en torno a al cultura megalítica de la Rioja Alabesa”. E.A.A. 6an, 1974, 83-100 or.30. “Chavola de la Hechicera-ko (Elvillar, Araba) hilobia eta segmentaturiko galeria. Indusketa etazaharberrikuntza”. E.A.A. 9, 1978, 141-221 or.31. F. ONDARRA, “Baztan eta inguruetako megalitiko monumentu berriak”. P.V. 138-139,140-141, eta 142-143or. (1975-76)32. T. ANDRES RUPEREZ, “Artaxonako megalitiko hilarriak”. Munibe 140-149 (1977) 405-422 or.33. J. BLOT, “Nouveaux vestiges mégalithiques en Pays Basque. VIII. Contribution à la préhiatoire en PaysBasque”. Bull. Du Musée Basque 61 ean, 1974, 65-100 or.34. “Kurtzebideko tumulu-trikuharria Letonan. Indusketa txostena”. E.A.A. 10 ean, 1981, 19-65 or.35. T. ANDRES RUPEREZ, “El fenómeno dolménico en el País vasco” Munibe, 1990, 152 or.36. F. CRIADO, M. J. Ana RODRIGUEZ y F. DIAZ-FIERROS, La construcción del paisaje: Megalitismo y ecología.Sierra de Barbanza (Galicia). Xunta de Galiziako argitalpena.(Santiago 1986) 173 or. G.DELIBESenaipamena, El megalitismo ibérico. (Madril 1985).37. G. RENFREW, El alba de la civilización. La revolución del radiocarbono y la Europa prehistórica. Istmoargit. (Madril 1986), 147-151 or.38. J. MALUQUER DE MOTES, “Errioxa Arabarraren megalitiko kulturaren inguruan”. E.A.A. 6ean,1974, 83-100or.39. L. SILVAN, La ceramica del País Vasco. (Donostia 1982) 41. or.40. <strong>Euskal</strong> museoetan bildurik dagoen Neolito aldiko zeramika M. MUÑOZ AMILIBIAk aztertua izan da, “ElNeolitico del País Vasco” lanean. Problemas de la Prehistoria Peninsular-en. IV Symposium...107-114 or.41. A. LLANOS, La Hoya... 110-113 or.42. Ikus Apellaniz eta J.L. Uribarriren monografia: “Atapuertari (Burgos) buruzko azterlanak. <strong>–</strong>I. SuharrizkoGaleriako Santutegia”. Cuadernos de Arqueologia de Deusto, 5. alean, 1-197 or., non, neolitiko testuinguruargi batetako zeramika apaindu bat duen Solakobako santutegiaren antzeko bat aipatzen den.43. A. LLANOS, “Las pinturas rupestres esquematicas de la provincia de Álava”. Estudios del grupoEspeleolítico Alaves-en (Gasteiz 1963) 112. or.44. J.M. APELLANIZ, “El Grupo de Los Husos durante la Prehistoria con cerámica”. E.A.A. 7an, 1974; ikusbaita ere, “Interpretación de la secuencia cultural y cronólogica del Castro de las Peñas de Oro (Zuya,Alava)”. Muniben, 1974, 1-2 znb. 3-26 or.45. J.M. APELLANIZ, El arte prehistorico del Pais Vasco y sus vecinos. (Bilbo 1982) 192-193. or.46. I. SANTISTEBAN, “Primeros vestigios de pinturas rupestres en Navarra”. P.V. 112-113 an, 1968, 327-328. or.Ikus baita ere, I.BARANDIARAN eta E. VALLESPIren, “Prehistoria de Navarra”. Trabajos de Arqueología deNavarra 2 an (Iruñea 1984), 185-186. or.47. I. BARANDIARAN eta E.VALLESPI, O.c., 185. or.48. A. LLANOS, “Las pinturas rupestres...”. Estudios del Grupo Espeleológico Alavés, (Gasteiz 1963), 113. or.49. J.M. APELLANIZ, El arte prehistorico..., 207. or.50. M. MUÑOZ, El yacimiento de la cueva de Urratxa III (Orozko,Bizkaia). Deustuko Unibertsitatea, (Bilbo1997).51. J. Camón Aznarrek Las artes y los pueblos de la España primitiva (Madril 1954) lanean jadanik, kapitulubatetan eman zien interpretapen hau.52. J. CARO BAROJA, Nosotros los Vascos. (Bilbo 1995). Ikus baita ere, A. ORTIZ OSES, El inconsciente colectivovasco. (Donostia 1982).53. A. LLANOS, “Resumen tipológico del arte esquemático en el País Vasco-Navarro”. E.A.A. Izan, 1966, 157.or.54. Pilar UTRILLA eta C. MAZO, “Informe preliminar sobre la actuación de urgencia en la cueva de Abauntz”.Trabajos de Arqueologia navarra,11, 1993-1994, 9-30. or.55. J. MALUQUER DE MOTES eta beste., “Alto de la Cruz, Cortes de Navarra. Campañas 1986-1988”.Trabajos de Arqueologia Navarra 9, 1990.56. Ibid. 10, 1990, 317-336 or. Ikus baita ere, Juan Cruz LABEAGA, “Los broches de cinturón en el poblado deLa Custodia. Viana, Navarra”. Trabajos de Arqueologia navarra 10, 1991-1992, 317-336. or.57. J.I. VEGAS ARAMBURU, et al.,El enterramiento neolitico de San Juan ante Portam Latinam. (Gasteiz1999).58. A. LLANOS, La Hoya..., 112. or.EUSKAL ARTEAREN HISTORIA I — 63